I denna artikel kommer frågan om Z4p att tas upp, som är av yttersta vikt inom olika samhällsområden. Z4p har varit föremål för studier och intresse i många år, och dess relevans är fortfarande giltig idag. Genom historien har Z4p spelat en avgörande roll i människors liv, oavsett om det är på personlig, professionell eller akademisk nivå. Genom den här artikeln strävar vi efter att fördjupa kunskapen och förståelsen av Z4p, utforska dess olika aspekter och möjliga implikationer i det moderna samhället. Genom en detaljerad och uttömmande analys kommer vi att söka belysa viktiga aspekter relaterade till Z4p, för att ge en heltäckande och berikande vision för läsaren.
Z4p | |
TiDigare SJ Z4p 403 i Virserum 2013 (nyare modell) | |
Fordonstyp | Dieselhydraulisk lokomotor |
---|---|
Tillverkningsår | 1947–1953, 1956 |
Byggt antal | 51 |
Tillverkare | Kalmar Verkstad (KVAB) |
Axelföljd | B |
Längd (över koppel) | 6 400 mm |
Drivhjulsdiameter | 760 mm |
Spårvidd | 891 mm Z4p 1 067 mm Z4t 1 093 mm Z4tu |
Drivmedel | Diesel |
Transmission | Hydraulisk |
Effekt | 120 kW |
Största tillåtna hastighet | 40 km/h |
Startdragkraft | 40 kN |
Tjänstevikt | 14,0 ton |
Bromsar | Blockbromsar |
I tjänst | 1947–2015 |
Z4p är en svensktillverkad lokomotor, som byggdes under 1940- och 1950-talen. Lokomotorerna drivs av motorer typ Scania-Vabis D812. Loken var i drift på svenska järnvägar från det de första levererades 1947 till dess de sista slopades vid Roslagsbanan 2015.
De första loken tillverkades av Kalmar Verkstad under 1940-talet till Stockholm-Roslagens Järnvägar (SRJ) och Gotlands Järnväg (GJ) i fyra exemplar. Loken beställdes därefter av Statens Järnvägar (SJ) och Nordmark-Klarälvens Järnvägar (NKlJ) samt flertalet andra mindre privatbanor och industrier.
SJ slopade merparten av sina lokomotorer under 1970-talet, men tre lok – utöver de som 1972 medföljde när före detta Stockholm-Roslagens Järnvägar övergick till Stockholms Lokaltrafik (SL) – såldes då till SL för trafik på Roslagsbanan. Nordmark-Klarälvens Järnvägars lok skrotades efter nedläggningen och Roslagsbanan var den sista järnvägen med dessa lok i trafik. De sista exemplaren slopades 2015.
Det byggdes åtta Z4t för SJ:s trafik på 1 067 mm banorna i södra Småland, Blekinge och Halland.
Sju stycken av de till SJ levererade loken byggdes i början på 1960-talet om till Z4tu med den unika spårvidden 1 093 mm för SJ:s trafik på Köping-Uttersberg-Riddarhyttans Järnväg (KURJ). Efter den järnvägens nedläggning 1966, återställdes loken till 891 mm eller 1067 mm spårvidd.
Ett flertal av lokomotorerna bevaras av olika museiföreningar. Den först tillverkade lokomotorn, SRJ 1 (SJ Z4p 1539), även känd som Urtrucken, finns bevarad hos SRJmf och Upsala-Lenna Jernväg tillsammans med SJ Z4p 266, 317 och 406. Gotlands Hesselby Jernväg bevarar tre lokomoterer, f.d. SJ Z4p 312, 320 och 397. En Z4tu finns också bevarad, f.d. SJ Z4tu 316 som innehas av KUJmf i Köping. SJ 258 och 259 finns på Wadstena–Fogelsta Järnväg. Z4t 307 och 227 finns på Setesdalsbanen i Norge. Z4p 261 finns hos Hultsfred-Västervik smalspårsjärnväg.
|