I dagens värld har X7 blivit ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av människor. Från dess inverkan på samhället till dess implikationer inom vetenskapsområdet, har X7 fångat mångas uppmärksamhet och nyfikenhet. Med oändliga aspekter att utforska, försöker den här artikeln att fördjupa sig i den fascinerande världen av X7, analysera dess ursprung, evolution och återverkningar på olika områden. Längs dessa linjer kommer vi att ge oss ut på en upptäckts- och reflektionsresa kring X7, och försöka belysa dess betydelse och dess möjliga konsekvenser i framtiden.
X7/UB7X (utgången) | |
![]() SJ X7 i Malmö, cirka 1954 | |
Fordonstyp | Motorvagn |
---|---|
Tillverkningsår | 1949–1951 |
Byggt antal | 48 st, varav 22 motorlösa vagnar med manöverutrymme (UB7X) |
Tillverkare | ![]() |
Axelföljd | 2'Bo' |
Längd (över buffert) | X7 22 650 mm, UB7X 23 330 mm |
Spårvidd | 1 435 mm (normalspår) |
Drivmedel | Elektricitet |
Effekt | 440 kW |
Största tillåtna hastighet | 90/100 km/h (UB7X 90 km/h) |
Tjänstevikt | 45,5 ton (manövervagn 32 ton) |
Sittplatser | 64 till 94 (beroende på typ) |
Antal stolar i bredd | 5 |
Operatörer | ![]() |
X7 var en motorvagn tillverkad av ASEA och AB Svenska Järnvägsverkstäderna i Linköping mellan 1949 och 1951. I typen ingick också en motorlös manövervagn med benämningen UB7X. X7 hade förutom sittplatser även resgodsutrymme; beroende på dettas storlek kunde den ta antingen 64 eller 74 passagerare. UB7X saknade resgodsutrymme och tog alltid 94 passagerare. X7 hade samma rödbruna färg som övriga SJ-tåg vid den här tiden.
X7 var multipelkörbar, dvs flera X7:or kunde kopplas ihop. Dock klarade varje motorvagn bara av att dra en manövervagn så en vanlig sammansättning var en X7 samt en UB7X.
Typen sattes in för lokaltransporter i Skåne (Malmö-Lund-Eslöv, Eslöv-Landskrona och Malmö-Kävlinge) och i Göteborgstrakten.
I samband med att Pågatågen skapades 1983 ersattes X7 av X10 i Skåne; ett par år senare försvann den även från Göteborgs trafikdistrikt.
|