A-lok (första serien)
I dagens värld har A-lok (första serien) blivit ett ämne av obestridlig relevans. Dess närvaro och inverkan manifesteras på olika områden, från det personliga livet till den professionella sfären. Oavsett om det är lokalt eller globalt har A-lok (första serien) väckt stort intresse och debatt bland experter och fans. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter av A-lok (första serien), analysera dess inflytande, återverkningar och möjliga lösningar. Genom ett multidisciplinärt förhållningssätt försöker vi belysa detta ämne som är så relevant i det nutida samhället.
| A | |
 A 75 "Göta" i Gävle 2015. | |
| Fordonstyp | Ånglok |
|---|---|
| Tillverkningsår | 1863-1873 |
| Byggt antal | 32 |
| Tillverkare | Beyer-Peacock, Nohab |
| Axelföljd | 1A1-2 |
| Drivhjulsdiameter | 1874 mm |
| Spårvidd | 1 435 mm (normalspår) |
| Största tillåtna hastighet | 90 km/h |
| Tjänstevikt | 25+16 ton |
| Operatörer | SJ |
A var SJ:s Littera på ånglok anskaffade under åren 1863–1873.
I takt med att järnvägsnätet byggdes ut i Sverige behövdes snabbare lok för snälltågen. SJ köpte då in lok av engelsk standardtyp från Beyer-Peacock, av vilka fyra tillverkades av Nohab i Sverige. 1881-1904 byggdes 15 av loken om och försågs med nya ångpannor. Därigenom tilldelades loken 1886 underlittera Aa om de inte erhållit ny panna, Ab om de gjort det. Då de nya pannorna var av olika konstruktion beslutade man 1890 att dela in de ombyggda loken i littera Ab1 och Ab2 beroende på vilken typ av ångpanna de erhållit. Åtta av loken byggdes om till lokaltåg och fick littera Oc.
Under 1870-talet ersattes A-loken i snälltågen och de sista avvecklades under åren 1899–1910. Ett av loken finns bevarat i kördugligt skick på Järnvägsmuseet.
Källor
- Karlsson, Lars Olov (2010). SJ:s ånglok. Malmö: Frank Stenvalls Förlag. sid. 62-63. ISBN 978-91-7266-171-4
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||