H3s
I den här artikeln kommer vi att utforska den fascinerande historien om H3s, analysera dess utveckling över tid och dess relevans i det samtida samhället. Från dess ursprung till dess genomslag idag har H3s spelat en avgörande roll inom olika områden och påverkat människor, samhällen och kulturer runt om i världen. Genom ett tvärvetenskapligt tillvägagångssätt kommer vi att undersöka höjdpunkterna i H3s, från dess bidrag i det förflutna till dess framtida implikationer, och erbjuda ett heltäckande utseende som gör det möjligt för läsare att till fullo förstå vikten av H3s idag.
| H3s | |
 H3s 112 solar sig i sensommarsolen i Göteborg, medan H3s 111 finns i verkstaden. | |
| Även kallad | A8 (av SJ efter 1948) |
|---|---|
| Fordonstyp | Överhettarånglok |
| Tillverkningsår | 1925–1929 (Bergslagernas Järnvägar) 1946 (Nederländska statsbanorna) |
| Byggt antal | 4 (BJ) 15 (Nederländska statsbanorna) |
| Tillverkare |  Nohab |
| Axelföljd (UIC-systemet) | 2'C |
| Hjulställning (Whyte-systemet) | 4-6-0 |
| Längd (över buffert) | 20 775 mm |
| Drivhjulsdiameter | 1 890 mm |
| Löphjulsdiameter | 890 mm |
| Spårvidd | Normalspår (1 435 mm) |
| Drivmedel | Stenkol |
| Transmission | Koppelstång |
| Slidstyrning | Walschaert |
| Största tillåtna hastighet | 100 km/h (Sverige) 120 km/h (Nederländerna) |
| Startdragkraft | 10 200 kg |
| Tjänstevikt | 79 300 (lok) 51 800 (tender) 131 100 kg (sammanlagt) |
| Bromsar | Ångbroms, vakuumbroms (före cirka 1937), tryckluftsbroms |
| Operatörer | Bergslagernas Järnvägar Statens Järnvägar |
| I tjänst | 1927–1953 (Sverige) |
H3s är en beteckning för ett sexkopplat snälltågslok för Bergslagernas Järnvägar (BJ). Nohab i Trollhättan tillverkade fyra lok för BJ (nr 110-112 och 118) med start 1925 och dessa fick littera A8 hos SJ efter förstatligandet av BJ år 1948. 15 lok av denna typ byggdes även till Nederländska statsbanorna (NS). H3s-loken är trecylindriga vilket ger jämn gång och var godkända för 100 km/h - vilket innebär att de är Sveriges snabbaste ånglok. Fyrboxen är lång, vilket gör loken svåreldade.
Idag finns nr 111 och 112 bevarade hos Bergslagernas Järnvägssällskap och visas för allmänheten. Lok 111 är under renovering efter bidrag från Riksantikvarieämbetet för att åter bli driftdugligt. Arbetet kan följas på järnvägshistoriskt forum och uppdateras regelbundet.
Referenser
- ^ Karlsson, s. 72-73.
Källor
- Karlsson, Lars Olov (2008). SJ:s ånglok. Malmö: Franks Stenvalls förlag. Libris 11494663. ISBN 978-91-7266-171-4
Externa länkar
Bergslagernas järnvägssällskap
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||