M3a

Var1 är ett koncept som har fångat mångas uppmärksamhet de senaste åren. Med sitt inflytande på olika aspekter av det moderna livet har var1 genererat debatter, reflektioner och många undersökningar. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till var1, från dess påverkan på samhället till dess utveckling över tid. Dessutom kommer vi att diskutera olika perspektiv och åsikter om var1, för att ge en mer fullständig förståelse av detta ämne. Utan tvekan har var1 blivit ett ämne av globalt intresse som inte lämnar någon oberörd.

TGOJ Littera M3a
JvmKDAJ04605.jpg
FLJ M-lok nr 102
Järnvägsmuseet KDAJ04605
Tillverkningsår1928-1930
Byggt antal4
AxelföljdD1
Effekt1060 ihk
Största tillåtna hastighet55 km/h
Startdragkraft12 ton

TGOJ Littera M3a var fyra stycken ånglok inom Trafikaktiebolaget Grängesberg–Oxelösunds Järnvägar (TGOJ) som var av typen tanklok.[1] De levererades ursprungligen till Frövi–Ludvika Järnväg (FLJ) under perioden 1928-1930 som FLJ littera M med individnummer 101-104.[1] År 1931 uppgick FLJ i TGOJ och loken omlittererades till M3a.[1] Tillverkare var Nydqvist och Holm AB (NOHAB).[1] M3a-loken var trecylindriga ånglok, så kallade trillingar, och var i princip tankloksversionen av TGOJ littera M3.[1][2] Ett M3a-lok (individnummer 101) finns bevarat i driftsdugligt skick hos Grängesbergsbanornas Järnvägsmuseum (GBBJ).

Tabell för huvuddata

Värdena i tabellen, utom den indikerade effekten, är hämtade från TGOJ-Ånglok.[1] Den indikerade effekten (1062 ihk) är i tabellen avrundad till tre siffrors noggrannhet och är beräknad enligt Lokomotivlära.[3] Värdet gäller vid den gynnsammaste hastigheten (54,5 km/h), och vid en normal rostansträngning. Beräkningen antar att M3a-loket saknade matarvattenförvärmare.

ALLMÄNT PRESTANDA CYLINDRAR PANNA VIKTER DIMENSIONER FÖRRÅD
Axel-
följd 		Spår-
vidd
(mm) 		Indikerad
effekt
(ihk) 		Drag-
kraft
(ton) 		Tillåten
hastighet
(km/h) 		Antal Dia-
meter
(mm) 		Slag-
längd
(mm) 		Slid-
styrning 		Rost-
yta
(m2) 		Eld-
yta
(m2) 		Överhett-
ningsyta
(m2) 		Ång-
tryck
(kg/cm2) 		Material-
vikt
(ton) 		Tjänste-
vikt (c)
(ton) 		Adhesions-
vikt (c)
(ton) 		Största-
axeltryck
(ton) 		Drivhjuls-
diameter
(mm) 		Löphjuls-
diameter
(mm) 		Hjul-
bas
(mm) 		Längd ö.
buffert
(mm) 		Vatten-
förråd
(m3) 		Kol-
förråd
(ton)
D1 1435 1060 12,0 (a) 55 3 450 660 Okänd (b) 2,5 129,4 35,9 12 60,8 80,4 65,6 Okänd 1295 Okänd 7350 13250 10,5 3,2

(a) Värdet är troligtvis beräknat enligt Lokomotivlära med en förenklad formel som speglar lokets dragkraft vid låga hastigheter.[4]
(b) Slidstyrningen var troligtvis enligt Walschaerts system.
(c) Gäller vid fulla vatten- och kolförråd.

M3a-lokets teoretiska prestanda vid olika hastigheter

Värdena i tabellen är beräknade enligt Lokomotivlära och gäller vid en normal rostansträngning och utan förvärmning av matarvattnet.[3][5][6] Med normal rostansträngning menas en påeldning av 500 kg stenkol per kvadratmeter rostyta och timme, där stenkolets värmevärde är 7000 kcal/kg.[7] Vid låga hastigheter begränsas dragkraftsutvecklingen av maskinkraften vid 75% cylinderfyllning.[5][8] Vid högre hastigheter begränsas dragkraftsutvecklingen av pannans ångbildningsförmåga.[8] Dragkrafterna gäller vid lokets drivhjulsperiferi.[6]

På grund av
maskinkraften 		På grund av pannans
ångbildningsförmåga
Hastighet (km/h) 7,3 14,6 15 20 25 30 35 40 45 50 55
Varvtal (varv/s) 0,50 1,00 1,02 1,37 1,71 2,05 2,39 2,73 3,07 3,41 3,76
Indikerad effekt (ihk) 387 737 730 815 881 935 980 1012 1038 1055 1062
Verkningsgrad 0,900 0,900 0,895 0,890 0,883 0,877 0,870 0,862 0,853 0,843 0,834
Dragkraft (ton) 12,9 12,3 11,8 9,8 8,4 7,4 6,6 5,9 5,3 4,8 4,3

Referenser

  1. ^ Holmgren, Yngve (1968). TGOJ-Ånglok. Färlöv: Yngve Holmgrens Förlag. sid. 4-5. Libris 1235274 
  2. ^ Holmgren, Yngve (1968). TGOJ-Ånglok. Färlöv: Yngve Holmgrens Förlag. sid. 17. Libris 1235274 
  3. ^ Höjer, Elis B (1921). ”Gynnsammaste hastigheten och lokomotivets effekt.”. Lokomotivlära (Tredje upplagan). Stockholm: Kungliga Järnvägsstyrelsen. sid. 573-574. Libris 1485257 
  4. ^ Höjer, Elis B (1921). ”Dragkraft vid liten hastighet.”. Lokomotivlära (Tredje upplagan). Stockholm: Kungliga Järnvägsstyrelsen. sid. 569-570. Libris 1485257 
  5. ^ Höjer, Elis B (1921). ”Dragkraft på grund av maskinkraften”. Lokomotivlära (Tredje upplagan). Stockholm: Kungliga Järnvägsstyrelsen. sid. 565-569. Libris 1485257 
  6. ^ Höjer, Elis B (1921). ”Effektkurva”. Lokomotivlära (Tredje upplagan). Stockholm: Kungliga Järnvägsstyrelsen. sid. 578-579. Libris 1485257 
  7. ^ Höjer, Elis B (1921). ”Pannans ångbildningsförmåga”. Lokomotivlära (Tredje upplagan). Stockholm: Kungliga Järnvägsstyrelsen. sid. 572-573. Libris 1485257 
  8. ^ Höjer, Elis B (1921). ”Dragkraft på grund av pannans ångbildningsförmåga.”. Lokomotivlära (Tredje upplagan). Stockholm: Kungliga Järnvägsstyrelsen. sid. 571-572. Libris 1485257 

Externa länkar