Bk (lok)

I den här artikeln kommer vi att ta upp ämnet Bk (lok) på ett uttömmande och detaljerat sätt. Bk (lok) är ett ämne som har fångat många människors uppmärksamhet de senaste åren, och dess betydelse och inverkan på samhället är obestridlig. I den här artikeln kommer vi att analysera olika aspekter relaterade till Bk (lok), från dess ursprung och utveckling till dess implikationer idag. Dessutom kommer vi att utforska olika åsikter och perspektiv på Bk (lok), i syfte att erbjuda våra läsare en bred och komplett vision av detta mycket relevanta ämne. Utan tvekan är Bk (lok) ett ämne som förtjänar en närmare granskning, och vi hoppas att den här artikeln fungerar som en informativ och upplysande guide för alla som är intresserade av att lära sig mer om Bk (lok).

O/Bk
BJ O 214 2019-08-31.jpg
BJ O 214 i Järnvägsmuseets tåghall 2019.
FordonstypLok
Tillverkningsår1939–1945
Byggt antal21
TillverkareSverige ASEA
AxelföljdBo'Bo'
Längd (över buffert)12,7 meter
DrivmedelEl 15 kV AC 16,7 Hz
Effekt1 840 kW
Största tillåtna hastighet80 km/h
Tjänstevikt70,8/73,2 ton
OperatörerSverige BJ, GDJ, SJ

O, efter 1948 Bk, är en svensk ellokstyp.

O-loken tillverkades av ASEA i 21 exemplar; 15 för Bergslagernas Järnvägar (BJ) och 6 för Gävle–Dala Järnväg (GDJ). De användes främst i godstrafik.[1]

1948 förstatligades både BJ och GDJ, vilket ledde till att O-loken bytte ägare till Statens Järnvägar (SJ). Hos SJ fanns det redan en loktyp som hade litterat O, så istället fick loken det nya litterat Bk. SJ fortsatte att använda Bk-loken i godstrafik, i huvudsak på sina gamla linjer. Det sista loket togs ur trafik 1975.[1]

Ett Bk-lok rustades upp och återställdes till originalskick inför en resa med Svenska Järnvägsklubben 1972. Loket finns idag på Järnvägsmuseet.[2]

Källor

  1. ^ Karlsson, Lars Olov; Nilsson, Lennart (2014). Ellok vid Sveriges järnvägar. Malmö: Stenvalls. ISBN 978-91-7266-189-9 
  2. ^ "BJ O 214" järnvägsmuseet.se, 8 december 2017. Läst 3 januari 2018.