Vladimir Prelog
Nuförtiden är Vladimir Prelog ett ämne som diskuteras och studeras flitigt inom olika områden. Dess relevans har fått större betydelse de senaste åren och är föremål för debatt i akademiska, politiska och sociala kretsar. Vladimir Prelog har fångat uppmärksamheten hos både experter och medborgare, vilket genererat ett växande intresse för att förstå dess implikationer och konsekvenser. I den här artikeln kommer vi att utforska ämnet Vladimir Prelog på djupet, ta upp dess olika aspekter och erbjuda en detaljerad analys av dess inverkan på dagens samhälle. Genom ett multidisciplinärt förhållningssätt kommer vi att försöka belysa nyckelaspekterna av Vladimir Prelog och analysera dess relevans i den samtida världen.
Vladimir Prelog  | |
 | |
| Född | 23 juli 1906 Sarajevo |
|---|---|
| Död | 7 januari 1998 (91 år) Zürich |
| Begravd | Mirogojkyrkogården |
| Medborgare i | Österrike-Ungern, Kungariket Jugoslavien och Schweiz |
| Utbildad vid | III Gymnasium Osijek Tjeckiens tekniska universitet  |
| Sysselsättning | Kemist, universitetslärare, ingenjör |
| Arbetsgivare | ETH Zürich Faculty of Pharmacy and Biochemistry (1935–1941) |
| Utmärkelser | |
| Centenary Prize från Royal Society of Chemistry (1949) Utländsk ledamot av Royal Society (1962) Hedersdoktor vid Sorbonne (1963) Marcel Benoist-priset (1964) Davymedaljen (1967) August Wilhelm von Hofmann-medaljen (1967) Robert Robinson Award (1968) Roger Adams Award in Organic Chemistry (1969) Nobelpriset i kemi (1975) Paracelsus-priset (1976) Hedersmedborgare av Osijek (1994) Danica Hrvatska-orden Hedersdoktor vid Universitetet i Zagreb Hedersdoktor vid Weizmann Institute of Science Hedersmedborgare av Sarajevo | |
| Redigera Wikidata | |
Vladimir Prelog, född i Sarajevo i dagens Bosnien-Hercegovina (då ett protektorat inom Österrike-Ungern) den 23 juli 1906, död i Zürich i Schweiz den 7 januari 1998, var en bosnienkroatisk organisk kemist. Han forskade bland annat inom naturproduktkemi, stereokemi och kemisk syntes. 1975 erhöll han, tillsammans med John Cornforth, Nobelpriset i kemi.
Biografi
Vid åtta års ålder flyttade Prelog tillsammans med sin familj till Zagreb och senare Osijek i dagens Kroatien. Efter att ha doktorerat i Prag blev han lektor vid Universitetet i Zagrebs tekniska fakultet, där han i blev den förste att syntetisera adamantan och i samarbete med läkemedelsbolaget Pliva framställde streptazol, en av de första sulfonamiderna. Lavoslav Ružička bjöd in Prelog till ETH Zürich 1941. Där forskade Prelog i stereokemi, naturproduktkemi och strukturkemi. Bland annat utformade han, Robert Cahn och Christopher Kelk Ingold de så kallade Cahn-Ingold-Prelog-reglerna för namngivning av stereoisomerer.
Källor
- ^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Vladimir-Prelogtopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.
- ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w66t879x, läs online, läst: 9 oktober 2017.
- ^ Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: prelog-vladimir.
- ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Прелог Владимир”, Большая советская энциклопедия : , tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.
- ^ läs online, www.jutarnji.hr , läst: 1 oktober 2024.
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 24 juni 2015.
- ^ Farmaceutsko-biokemijski fakultet Sveučilište u Zagrebu - 140 godina povijesti Fakulteta (på kroatiska), läs online, läst: 10 november 2024.
- ^ List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 289, läs online.
- ^ läs online, doc.rero.ch .
- ^ Award winners : Davy Medal (på engelska), läs online, läst: 30 december 2018.
- ^ läs online, en.gdch.de .
- ^ läs online, www.rsc.org .
- ^ läs online, www.acs.org .
- ^ The Nobel Prize in Chemistry 1975, Nobelprize.org (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 5 februari 2021.
- ^ Table showing prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, april 2019, läs online, läst: 5 februari 2021.
- ^ läs online, scg.ch .
- ^ läs online, narodne-novine.nn.hr .
Externa länkar
| |||||||||||||||||||
|