I dagens artikel ska vi utforska den fascinerande världen av Karl Barry Sharpless. Oavsett om du är intresserad av att lära dig mer om den här personen, upptäcka nya aspekter av detta ämne eller förstå relevansen av detta datum, hittar du all information du behöver här. Längs dessa linjer kommer vi att analysera olika aspekter relaterade till Karl Barry Sharpless, från dess ursprung till dess inverkan på det nuvarande samhället. Förbered dig på att ge dig ut på en spännande upptäcktsresa som ger dig ett förnyat perspektiv på Karl Barry Sharpless.
Karl Barry Sharpless ![]() ![]() | |
![]() Karl Barry Sharpless, 9 december 2018. | |
Född | 28 april 1941[1][2] (83 år) Philadelphia[3][4][5], USA |
---|---|
Medborgare i | USA[6][7] |
Utbildad vid | Harvard University Friends' Central School, high school-examen, Dartmouth College, kandidatexamen, Stanford University, filosofie doktor, [8] Dartmouth College, filosofie kandidat, [9] ![]() |
Sysselsättning | Kemist[10][11], universitetslärare |
Arbetsgivare | Massachusetts Institute of Technology Stanford University Scripps Research (1990–)[12] |
Barn | 3 |
Utmärkelser | |
Nobelpriset i kemi, 2001 och 2022 Se lista | |
Webbplats | länk |
Redigera Wikidata |
Karl Barry Sharpless, född 28 april 1941 i Philadelphia, Pennsylvania, är en amerikansk kemist.
Sharpless erhöll Nobelpriset i kemi år 2001 och 2022.
Han tilldelades Nobelpriset 2001 priset för sina "arbeten över kiralt katalyserade oxidationsreaktioner". Han tilldelades halva prissumman. Den andra halvan delades av amerikanen William S. Knowles och japanen Ryoji Noyori. Han tilldelades Nobelpriset 2022 för sin vidareutveckling av metoden. Priset delar han med Carolyn Bertozzi och Morten Meldal.[13] Sharpless är den femte personen i historien att tilldelas Nobelpriset två gånger.[14]
Barry Sharpless doktorerade 1968 vid Stanford University. Han var tidigare verksam vid Massachusetts Institute of Technology, och sedan 1990 är han professor i kemi vid Scripps Research Institute, La Jolla, Kalifornien.
Många molekyler uppträder i två former som är spegelbilder av varandra – liksom våra händer är varandras spegelbilder. Sådana molekyler kallas kirala (grekiska cheir, "hand"). I naturen har det visat sig att den ena formen ofta dominerar. I våra celler passar därför den ena spegelbildsformen av en molekyl "som handen i handsken", i motsats till den andra som rentav kan vara skadlig. 2001 års nobelpristagare har utvecklat molekyler som kan katalysera viktiga reaktioner så att endast den ena av de två spegelbildsformerna bildas. Katalysatormolekylen, som själv är kiral, påskyndar reaktionen utan att själv förbrukas. Metoderna har fått stor praktisk betydelse i industriella processer för framställning av läkemedel, till exempel antibiotika, antiinflammatoriska medel och hjärtmediciner.
1991 fick Barry Sharpless Scheelepriset, och tio år senare både Wolfpriset i kemi (tillsammans med Henri Kagan och Ryoji Noyori) och Nobelpriset. Han utsågs till hedersdoktor vid KTH 1995. År 2022 tilldelades Sharpless Nobelpriset en andra gång. Priset mottog han tillsammans med Carolyn Bertozzi och Morten Meldal för deras arbete att utveckla klickkemi och bioortogonal kemi.[15]
|
|