I dagens värld har Henry Taube blivit ett ämne av stor betydelse och intresse för ett brett spektrum av människor. Oavsett om det beror på sin relevans inom den politiska, sociala, ekonomiska eller kulturella sfären, har Henry Taube fångat samhällets uppmärksamhet i allmänhet. Med uppkomsten av tekniska framsteg och globalisering har Henry Taube tagit en ledande roll i människors dagliga liv och genererat debatter och diskussioner inom olika områden. Därför är det relevant att analysera och fördjupa sig i olika aspekter relaterade till Henry Taube, för att förstå dess inverkan och omfattning i dagens värld.
Henry Taube ![]() | |
![]() | |
Född | 30 november 1915 Neudorf, Kanada |
---|---|
Död | 16 november 2005 (89 år) Palo Alto, USA |
Medborgare i | USA |
Utbildad vid | University of Saskatchewan University of California, Berkeley, filosofie doktor, Luther College ![]() |
Sysselsättning | Kemist, universitetslärare |
Arbetsgivare | Cornell University University of Chicago Stanford University |
Barn | Karl Taube (f. 1957) |
Utmärkelser | |
Guggenheimstipendiet (1949) Glenn T. Seaborg Award for Nuclear Chemistry (1955) Guggenheimstipendiet (1955) Willard Gibbs-priset (1971) William H. Nichols Medal Award (1971) Remsen Award (1975) National Medal of Science (1976) Centenary Prize från Royal Society of Chemistry (1979) Linus Pauling Award (1980) American Chemical Society Award för oorganisk kemi (1981) Nobelpriset i kemi (1983) NAS Award in Chemical Sciences (1983) Welch's kemipris (1983) Priestleymedaljen (1985) Oesper Award (1986) Utländsk ledamot av Royal Society (1988) Fellow of the Royal Society of Canada Nationella förtjänstorden för vetenskap | |
Redigera Wikidata |
Henry Taube, född 30 november 1915 i Neudorf i Saskatchewan, död 16 november 2005 i Palo Alto, var en kanadensisk-amerikansk kemist. Taube, som blev amerikansk medborgare 1942, tilldelades 1983 Nobelpriset i kemi "för hans arbeten över mekanismerna för elektronöverföringsreaktioner, särskilt hos metallkomplex".
|
|