I dagens värld har Aleksandr M. Prochorov blivit allt mer relevant inom olika samhällsområden. Från dess påverkan på ekonomin till dess påverkan på vardagen har Aleksandr M. Prochorov blivit ett ämne för ständigt intresse och debatt. Dess betydelse ligger i dess förmåga att påverka hur människor, företag och institutioner hanterar olika utmaningar och möjligheter. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna relaterade till Aleksandr M. Prochorov, från dess ursprung och utveckling till dess potentiella konsekvenser och fördelar. Genom detaljerad analys kommer vi att försöka förstå hur Aleksandr M. Prochorov formar världen idag och hur det kan påverka framtiden.
Aleksandr M. Prochorov | |
Född | 11 juli 1916 Atherton, Australien |
---|---|
Död | 8 januari 2002 (85 år) Moskva |
Begravd | Novodevitjekyrkogården |
Medborgare i | Sovjetunionen och Ryssland |
Utbildad vid | Sankt Petersburgs Statsuniversitets fysikfakultet, Lebedevinstitutet för fysik Sankt Petersburgs universitet |
Sysselsättning | Fysiker, universitetslärare, redaktör |
Befattning | |
Chefredaktör | |
Arbetsgivare | Moskvas institut för fysik och teknologi Moskvauniversitetet Laser Physics Lebedevinstitutet för fysik (1946–1982) Forskningsinstitutet för kärnfysik (1954–1961) Prochorov allmänna fysikinstitut (1982–) |
Politiskt parti | |
Sovjetunionens kommunistiska parti (–) | |
Maka | Galina Sjelepina |
Utmärkelser | |
Se lista | |
Redigera Wikidata |
Aleksandr Michajlovitj Prochorov (Александр Михайлович Прохоров), född 11 juli 1916 i Atherton, Queensland, Australien, död 8 januari 2002 i Moskva, var en sovjetisk fysiker. Tillsammans med Charles H. Townes och Nikolaj G. Basov tilldelades han 1964 Nobelpriset i fysik "för grundläggande arbeten inom kvantelektroniken, som lett till framställning av oscillatorer och förstärkare enligt maser-laserprincipen".
|