Mirogojkyrkogården
Idag är Mirogojkyrkogården ett ämne av stor relevans som har fångat uppmärksamheten hos olika människor runt om i världen. Intresset för Mirogojkyrkogården har ökat, eftersom dess inverkan täcker flera aspekter av det dagliga livet. I den här artikeln kommer vi att utforska i detalj de olika aspekterna relaterade till Mirogojkyrkogården, från dess ursprung och utveckling till dess inflytande på dagens samhälle. Dessutom kommer vi att undersöka vilka implikationer och konsekvenser som Mirogojkyrkogården har inom olika områden, samt de framtidsperspektiv som föreställs kring detta fenomen. Utan tvekan är Mirogojkyrkogården ett ämne som förtjänar vår uppmärksamhet och analys, så det är relevant att fördjupa sig i dess komplexitet för att förstå dess verkliga omfattning.
| Mirogojkyrkogården | |
 Entrén till Mirogojkyrkogården år 2007. | |
 | |
| Plats |  Zagreb, Kroatien |
|---|---|
| Invigd | 6 november 1876 |
| Ägare | Zagrebs stad |
Mirogojkyrkogården (kroatiska: Groblje Mirogoj ) är den centrala begravningsplatsen i Kroatiens huvudstad Zagreb. På begravningsplatsen som ligger i stadsdelen Gornji grad-Medveščak, cirka 4 km från Ban Jelačićs torg och Zagrebs stadskärna, vilar flera av Kroatiens mest framträdande personer från bland annat sportlivet, kulturscenen och det politiska livet. På grund av sin arkitektur och utformning är kyrkogården en sevärdhet samt en av Zagrebs främsta landmärken.
Historia och arkitektur
_01.JPG)
Mirogojkyrkogården anlades år 1876 på egendom som tillhört den kroatiska lingvisten och politikern Ljudevit Gaj. Arbetet projekterades av den österrikiska arkitekten Hermann Bollé som utformade kyrkogården med en monumental komposition av arkader, paviljonger och kupoler sammanvävda med en rik vegetation]. Bollé lät bland annat uppföra två långa arkader i nyrenässans som stod klara år 1917. Centralbyggnaden stod färdig år 1929. Bland kyrkogårdens träddungar och buskage står begravningsmonument av Kroatiens skickligaste skulptörer och stenhuggare, däribland Ivan Meštrović. Utöver enskilda persongravar finns det monument resta till minne av de soldater som stupade under första världskriget, de judar som dödades under andra världskriget samt Bleiburgmassakerns offer.
Minnesmärken (urval)
Kända personer begravda på Mirogojkyrkogården (urval)
- Hermann Bollé (1845–1926), arkitekt
- Ivana Brlić-Mažuranić (1874–1938), författare
- Mirko Bogović (1816–1893), författare
- Krešimir Ćosić (1948–1995), basketspelare
- Dimitrija Demeter (1811–1872), författare och teaterchef
- Janko Drašković (1770–1856), patriot och politisk skriftställare
- Ljudevit Gaj (1809–1872), politiker
- Dragutin Gorjanović-Kramberger (1856–1936), arkeolog, paleontolog och geolog
- Vjekoslav Klaić (1849–1928), historiker
- Miroslav Krleža (1893–1981), författare
- Ivan Kukuljević Sakcinski (1816–1889), poet och historieskrivare
- Zinka Kunc Milanov (1906–89), sopran
- Vatroslav Lisinski (1819–1854), kompositör
- Ivan Mažuranić (1814–1890), politiker och författare
- Antun Gustav Matoš (1873–1914), författare
- Stjepan Miletić (1868–1908), författare och teaterchef
- Vladimir Nazor (1876–1949), författare
- Dražen Petrović (1964–1993), basketspelare
- Milka Planinc (1924–2010), politiker
- Vladimir Prelog (1906–1998), nobelpristagare i kemi
- Petar Preradović (1818–1872), författare
- Ivica Račan (1944–2007), politiker
- Franjo Rački (1828–1894), historiker
- Stjepan Radić (1871–1928), politiker
- Ivan Ribar (1881–1968), politiker
- August Šenoa (1838–1881), författare
- Milka Ternina (1863–1941), sopran
- Ivan Trnski (1819–1910), författare
- Franjo Tuđman (1922–1999), Kroatiens förste president
- Stanko Vraz (1810–1851), poet
Se även
- Spårvagnsolyckan i Zagreb 1954, en spårvagnsolycka som inträffade vid Mirogojkyrkogården år 1954.
Referenser
- ^ hämtat från: ryskspråkiga Wikipedia.
- ^ hämtat från: kroatiskspråkiga Wikipedia.
- ^ Gradskagroblja.hr (kroatiska)
- ^ Significantcemeteries.net Arkiverad 7 maj 2006 hämtat från the Wayback Machine. (engelska)
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Mirogojkyrkogården.
