Stefan Hell

I världen av Stefan Hell finns det oändliga aspekter som förtjänar att utforskas och analyseras noggrant. Från dess ursprung till dess relevans idag har Stefan Hell varit föremål för fascination och debatt. I den här artikeln kommer du att ge dig ut på en resa genom de olika aspekterna som utgör Stefan Hell, från dess sociokulturella implikationer till dess inverkan på vardagen. Genom reflektion och djup analys kommer du att upptäcka komplexiteten och betydelsen av Stefan Hell i den moderna världen. Gör dig redo att vidga dina vyer och fördjupa dig i ett universum av kunskap och upptäckter!

Stefan Hell Nobelpristagare i kemi 2014
Stefan W. Hell
Stefan W. Hell
Stefan W. Hell
Född23 december 1962
Sântana i Arad i Rumänien
NationalitetTysk
InstitutionerEuropean Molecular Biology Laboratory
Max Planck Institute for Biophysical Chemistry
German Cancer Research Center
Alma materHeidelbergs universitet
ORCID0000-0002-9638-5077
Känd förNanoskopi, fluorescensmikroskopi
Nämnvärda priserGottfried Wilhelm Leibniz Prize (2008)
Kavli Prize (2014)
Nobelpriset i kemi (2014)

Stefan Walter Hell, född 23 december 1962 i Sântana i Arad i Rumänien, är en tysk fysiker.[1] 2014 tilldelades han Nobelpriset i kemi[2] tillsammans med Eric Betzig och William Moerner "för utveckling av superupplöst fluorescensmikroskopi".[3]

Hell blev filosofie doktor 1990 vid Heidelbergs universitet. Han är forskningsledare vid Max Planck-Institut für biophysikalische Chemie i Göttingen och chef för Deutsches Krebsforschungszentrum i Heidelberg.

Superupplöst mikroskopifoto i två olika färgskalor.

Priser och utmärkelser i urval

  • Prize of the International Commission for Optics, 2000
  • Berthold Leibinger Innovationspreis, 2002
  • Carl-Zeiss Research Award, 2002
  • Karl-Heinz-Beckurts-award, 2002
  • C. Benz u. G. Daimler-Award of Berlin-Brandenburgisch academy, 2004
  • Innovation Award of the German Federal President, 2006
  • Julius Springer Prize for Applied Physics 2007
  • Gottfried Wilhelm Leibniz Prize, 2008
  • Otto-Hahn-Preis, 2009
  • Ernst-Hellmut-Vits-Prize, 2010
  • Hansen Family Award, 2011
  • Körber European Science Prize, 2011[4]
  • Meyenburg Prize, 2011[5]
  • Science Prize of the Fritz Behrens Foundation 2012
  • Paul Karrer Gold Medal, University of Zürich, 2013
  • Carus Medal of the Leopoldina, 2013
  • Kavli Prize, 2014[6]
  • Nobelpriset i kemi, 2014

Källor