I världen av Theodore William Richards finns det en mängd information att upptäcka och utforska. Från dess ursprung till dess inflytande på dagens samhälle har Theodore William Richards väckt många människors intresse genom åren. I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i de mest relevanta aspekterna av Theodore William Richards, från dess bidrag till kulturen till dess inverkan på det dagliga livet. Genom en detaljerad och noggrann analys kommer vi att ta en titt på alla aspekter av Theodore William Richards, vilket ger en heltäckande och berikande vision för våra läsare. Gör dig redo att fördjupa dig i den fascinerande världen av Theodore William Richards!
Theodore William Richards ![]() | |
![]() | |
Född | 31 januari 1868 Germantown, USA |
---|---|
Död | 2 april 1928 (60 år) Cambridge, USA |
Begravd | Mount Auburn Cemetery |
Medborgare i | USA |
Utbildad vid | Harvard University Haverford College ![]() |
Sysselsättning | Kemist |
Arbetsgivare | Harvard University Princeton University |
Föräldrar | William Trost Richards Anna Matlack Richards |
Utmärkelser | |
Davymedaljen (1910) Faraday Lectureship Prize (1911) Willard Gibbs-priset (1912) Nobelpriset i kemi (1914) Franklinmedaljen (1916) Utländsk ledamot av Royal Society (1919) Lavoisiers medalj (1922) | |
Redigera Wikidata |
Theodore William Richards, född 31 januari 1868 i Germantown i Philadelphia, död 2 april 1928 i Cambridge i Middlesex County, Massachusetts, var en amerikansk kemist och nobelpristagare.
Richards studerade 1885–1888 vid Harvard University, 1888 i Göttingen, 1889 i München och Dresden, 1895 hos Wilhelm Ostwald i Leipzig och Walther Nernst i Göttingen; filosofie doktor vid Harvard University, blev han där 1889 docent för kvantitativ analys, 1894 "assistant" och 1901 ordinarie professor, efter att ha avböjt kallelse till ordinarie professur i Göttingen. År 1907 var han utbytesprofessor i Berlin och 1912 blev han föreståndare för Wolcott Gibbs Memorial Laboratory vid Harvard.
Richards sysslade huvudsakligen med isotoper och bestämde deras vikter. År 1910 tilldelades han Davymedaljen, 1912 Willard Gibbs-priset och 1916 Franklinmedaljen. År 1914 mottog han Nobelpriset i kemi "för bestämmelsen av atomvikten för flera grundämnen". Richards var även hedersdoktor vid åtskilliga universitet samt ledamot i många vetenskapliga sällskap runt om i världen. År 1907 invaldes han som ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien.
Nedslagskratern Richards på månen är uppkallad efter honom.
|
|