Theodor Kocher

I den här artikeln kommer vi att utforska ämnet Theodor Kocher på djupet och undersöka dess innebörd, inverkan och relevans i dagens samhälle. Från dess ursprung till dess nuvarande utveckling kommer vi att fördjupa oss i en detaljerad analys som gör att vi kan förstå vikten av Theodor Kocher inom olika områden av det dagliga livet. Genom olika perspektiv och tillvägagångssätt kommer vi att ta upp dess implikationer på både individuell och kollektiv nivå, och lyfta fram dess inflytande inom olika sektorer. På samma sätt kommer vi att undersöka vilken roll Theodor Kocher spelar i det aktuella sammanhanget, vilket ger en heltäckande vision som gör det möjligt för läsaren att förstå dess betydelse och inverkan i den samtida världen.

Theodor Kocher Nobelpristagare i fysiologi eller medicin 1909
Född25 augusti 1841[1][2][3]
Bern[4], Schweiz
Död27 juli 1917[1][2][3] (75 år)
Bern[4], Schweiz
BegravdBremgartenfriedhof[5][6]
kartor
Medborgare iSchweiz[4]
Utbildad vidUniversität Bern
SysselsättningKirurg[4], universitetslärare, läkare, fysiolog
ArbetsgivareUniversität Bern
Utmärkelser
Honorary Fellow of the Royal College of Surgeons (1900)[7]
Nobelpriset i fysiologi eller medicin (1909)[8][9]
Redigera Wikidata

Emil Theodor Kocher, född 25 augusti 1841 i Bern, Schweiz död 27 juli 1917 i Bern, Schweiz var en schweizisk kirurg och nobelpristagare.

Biografi

Kocher blev 1865 medicine doktor och kallades 1872 till professor i kirurgi i Bern. Han kom att utöva ett mycket stort och vittomfattande inflytande inom kirurgin med arbeten som Zur Lehre von den Schusswunden durch Kleinkalibergeschosse (1895) och läroböcker som Chirurgische Operationslehre, Hirnerschütterungen, Hirndruck und chirurgische Eingriffe bei Hirnkrankheit (1906), Vorlesungen über chirurgische Infektionskrankheiten, medförfattare Ernst Tavel (1895). Bland dessa har hans undersökningar om sköldkörtelns sjukdomar och deras kirurgiska behandling tilldragit sig den största uppmärksamheten.

År 1909 erhöll han Nobelpriset i fysiologi eller medicin för sina arbeten om sköldkörtelns fysiologi, patologi och kirurgi och han blev därmed den förste kirurg som tilldelades Nobelpris i medicin. Tre år efter det att han hade fått nobelpriset donerade han 200 000 schweizerfranc till sitt universitet för att användas till ett forskningsinstitut inom biologi[10].

Medicinsk verksamhet

Av medicinsk betydelse var dels att Kocher observerade, att patienternas personlighet förändrades efter att sköldkörteln opererats bort på dem, vilket motsade dels den rådande uppfattningen, att organet inte hade någon egentlig betydelse och dels insikten om infektioners betydelse både generellt och i samband med kirurgiska ingrepp, vilket började få acceptans bland läkare vid tiden då han blev yrkesverksam. Han blev en viktig företrädare för den nya synen på aseptikens betydelse under operationer, vilket visade sig i att han genomförde mer än 7 000 strumaoperationer och under hans karriär minskade den operativa dödligheten påtagligt från 15 procent till en procent[11] beroende dels på aseptisk teknik och dels hans hantverksskicklighet under operationerna.

Övrigt

Asteroiden 2087 Kochera är uppkallad efter honom[12].

Kocher var bland annat ledamot av Vetenskapssocieteten i Uppsala (1894) och av Vetenskapsakademien (1900).

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Kocher, Theodor, 1904–1926.

Noter

  1. ^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Emil-Theodor-Kochertopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.
  2. ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w62z1s00, läs online, läst: 9 oktober 2017.
  3. ^ Who Named It?, Whonamedit?-ID: 1006, läst: 9 oktober 2017.
  4. ^ Gemeinsame Normdatei, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 1185641107749153-1, läst: 12 december 2022.
  5. ^ OpenStreetMap, 9 augusti 2004, OpenStreetMap nod-ID: 6858162931, läs online, läst: 21 oktober 2019.
  6. ^ Find a Grave, läs online, läst: 28 juni 2024.
  7. ^ Plarr's Lives of the Fellows, Pfarr-ID: E002461b, läst: 8 januari 2024.
  8. ^ The Nobel Prize in Physiology or Medicine 1909, Nobelprize.org (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 5 februari 2021.
  9. ^ Table showing prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, april 2019, läs online, läst: 5 februari 2021.
  10. ^ ”Theodor Kocher Biographical” (på engelska). The Nobel Prize organisation. https://www.nobelprize.org/prizes/medicine/1909/kocher/biographical/. Läst 7 mars 2021. 
  11. ^ Johansson, Henry (2000). ”Endokrinkirurgins historia och Sandströms körtel”. Läkartidningen (Stockholm) 97 (38): sid. 4159. 
  12. ^ ”Minor Planet Center 2087 Kochera” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=2087. Läst 7 februari 2018. 

Externa länkar

Auktoritetsdata