I dagens värld har Günter Blobel blivit ett ämne av relevans och intresse för en bred publik. Med tiden har Günter Blobel genererat en rad diskussioner, debatter och reflektioner inom olika områden, vilket visar på dess betydelse och påverkan på samhället. Oavsett om det är på ett personligt, socialt, politiskt eller ekonomiskt plan har Günter Blobel väckt många människors intresse och genererat olika synpunkter som berikar dialogen om detta ämne. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Günter Blobel, analysera dess inverkan och relevans idag, såväl som de olika perspektiv som finns på frågan.
Günter Blobel ![]() | |
Günter Blobel, 2008. | |
Född | 21 maj 1936[1][2][3] Niegosławice[2], Polen |
---|---|
Död | 18 februari 2018[3][2][4] (81 år) New York[2], USA |
Medborgare i | Nazityskland, Tyskland och USA |
Utbildad vid | Tübingens universitet University of Wisconsin–Madison Münchens universitet Freiburgs universitet Kiels universitet Johann Wolfgang Goethe-Universität ![]() |
Sysselsättning | Biolog, universitetslärare, läkare, biokemist, cytolog[5] |
Arbetsgivare | Rockefeller University |
Utmärkelser | |
Nobelpriset i fysiologi eller medicin, 1999 Se lista | |
Redigera Wikidata |
Günter Blobel, född 21 maj 1936 i Waltersdorf i Schlesien (nuvarande Niegosławice i Polen), död 18 februari 2018 i New York,[6][7] var en tysk-amerikansk biolog. Han tilldelades Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 1999 för "upptäckten att proteiner har inbyggda signaler som styr deras transport och lokalisation i cellen".
Blobel tog doktorsexamen 1967. År 1976 blev han professor vid Rockefeller University i New York.
I våra celler bildas ständigt en mängd livsviktiga proteiner som måste transporteras ut ur cellen eller till cellens olika beståndsdelar. Blobel upptäckte hur nybildade proteiner passerar in genom organellernas höljen, membraner, och hur de dirigeras till rätt ställe i cellen.
Redan i början av 1970-talet upptäckte han att nybildade proteiner har en inbyggd signal som är avgörande för att de styrs till och tränger igenom det så kallade endoplasmatiska nätverkets membran. Han visade också att liknande "adresslappar" dirigerar proteinerna till cellens övriga organeller.
De principer som Günter Blobel upptäckte och beskrev har visat sig vara allmängiltiga och fungerar på samma sätt i jäst-, växt- och djurceller. Flera ärftliga sjukdomar hos människan orsakas av att dessa signaler och transportmekanismer inte fungerar normalt.
1993 tilldelades han Albert Lasker Basic Medical Research Award.
|