I dagens värld är Maurice Wilkins ett ämne som skapar intresse och debatt i olika sociala kretsar. Sedan dess uppkomst har Maurice Wilkins fångat uppmärksamheten hos forskare, akademiker, opinionsbildare och samhället i stort. Detta fenomen har väckt ett brett spektrum av åsikter, kritik och analyser, vilket visar dess relevans och inverkan på människors dagliga liv. I den här artikeln kommer vi att utforska olika perspektiv relaterade till Maurice Wilkins, och analysera dess inflytande på olika aspekter av det moderna livet och dess konsekvenser för framtiden.
Maurice Wilkins ![]() | |
![]() | |
Född | 15 december 1916[1][2][3] Pongaroa i Manawatū-Whanganui, Nya Zeeland |
---|---|
Död | 5 oktober 2004[4][2][3] (87 år) Blackheath i London, Storbritannien |
Medborgare i | Nya Zeeland |
Utbildad vid | Universitetet i Cambridge Universitetet i Birmingham, filosofie doktor King Edward's School St John's College ![]() |
Sysselsättning | Biofysiker, kristallograf, fysiker, läkare, forskare |
Arbetsgivare | University of California, Berkeley King's College London |
Gift med | Patricia Ann Chidgey Ruth Wilkins |
Utmärkelser | |
Albert Lasker Basic Medical Research Award (1960)[5] Nobelpriset i fysiologi eller medicin (1962)[6][7] EMBO-medlemskap Fellow of the Royal Society Kommendör av 2 klass av Brittiska imperieorden Hedersledamot av British Biophysical Society | |
Redigera Wikidata |
Maurice Hugh Frederick Wilkins, född 15 december 1916 i Pongaroa i Manawatū-Whanganui, Nya Zeeland, död 5 oktober 2004 i Blackheath i London, var en nyzeeländsk-brittisk fysiker och molekylärbiolog som fick Nobelpriset i medicin eller fysiologi 1962.
Vid sex års ålder flyttade Wilkins till England. Han studerade fysik på St. Johns College vid universitetet i Cambridge.
Han var en av de tre som 1962 fick Nobelpriset i medicin eller fysiologi för sin forskning om DNA. De andra två var James Watson och Francis Crick. 1960 tilldelades han Albert Lasker Basic Medical Research Award.
|