Maurice Wilkins

I dagens värld är Maurice Wilkins ett ämne som skapar intresse och debatt i olika sociala kretsar. Sedan dess uppkomst har Maurice Wilkins fångat uppmärksamheten hos forskare, akademiker, opinionsbildare och samhället i stort. Detta fenomen har väckt ett brett spektrum av åsikter, kritik och analyser, vilket visar dess relevans och inverkan på människors dagliga liv. I den här artikeln kommer vi att utforska olika perspektiv relaterade till Maurice Wilkins, och analysera dess inflytande på olika aspekter av det moderna livet och dess konsekvenser för framtiden.

Maurice Wilkins Nobelpristagare i fysiologi eller medicin 1962
Född15 december 1916[1][2][3]
Pongaroa i Manawatū-Whanganui, Nya Zeeland
Död5 oktober 2004[4][2][3] (87 år)
Blackheath i London, Storbritannien
Medborgare iNya Zeeland
Utbildad vidUniversitetet i Cambridge
Universitetet i Birmingham, filosofie doktor
King Edward's School
St John's College
SysselsättningBiofysiker, kristallograf, fysiker, läkare, forskare
ArbetsgivareUniversity of California, Berkeley
King's College London
Gift medPatricia Ann Chidgey
Ruth Wilkins
Utmärkelser
Albert Lasker Basic Medical Research Award (1960)[5]
Nobelpriset i fysiologi eller medicin (1962)[6][7]
EMBO-medlemskap
Fellow of the Royal Society
Kommendör av 2 klass av Brittiska imperieorden
Hedersledamot av British Biophysical Society
Redigera Wikidata

Maurice Hugh Frederick Wilkins, född 15 december 1916 i Pongaroa i Manawatū-Whanganui, Nya Zeeland, död 5 oktober 2004 i Blackheath i London, var en nyzeeländsk-brittisk fysiker och molekylärbiolog som fick Nobelpriset i medicin eller fysiologi 1962.

Vid sex års ålder flyttade Wilkins till England. Han studerade fysik på St. Johns College vid universitetet i Cambridge.

Han var en av de tre som 1962 fick Nobelpriset i medicin eller fysiologi för sin forskning om DNA. De andra två var James Watson och Francis Crick. 1960 tilldelades han Albert Lasker Basic Medical Research Award.

Källor

  1. ^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Maurice-Wilkinstopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.
  2. ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w67s8x78, läs online, läst: 9 oktober 2017.
  3. ^ Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: wilkins-maurice-hugh-frederick.
  4. ^ Science mourns DNA pioneer Wilkins (på engelska), BBC News Online, 6 oktober 2004, läs online.
  5. ^ 1960 Winners (på engelska), Lasker-stiftelsen, läs online.
  6. ^ The Nobel Prize in Physiology or Medicine 1962, Nobelprize.org (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 5 februari 2021.
  7. ^ Table showing prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, april 2019, läs online, läst: 5 februari 2021.

Externa länkar