I den här artikeln kommer vi att utforska ämnet Rolf M. Zinkernagel på djupet, analysera dess ursprung, utveckling, inverkan och möjliga framtidsutsikter. Rolf M. Zinkernagel har varit föremål för intresse och debatt genom historien och påverkat olika aspekter av samhälle, kultur och politik. Under de följande avsnitten kommer vi att fördjupa oss i dess innebörd, dess implikationer och dess relevans i det aktuella sammanhanget, och belysa de olika aspekterna som utgör detta fenomen. Dessutom kommer vi att undersöka olika tillvägagångssätt och åsikter för att erbjuda en heltäckande och balanserad bild, vilket ger läsaren en bredare och djupare förståelse av Rolf M. Zinkernagel.
Rolf M. Zinkernagel ![]() | |
![]() Rolf M. Zinkernagel, 9 november 2011. | |
Född | Rolf Martin Zinkernagel 6 januari 1944 (81 år) Riehen, Schweiz |
---|---|
Medborgare i | Schweiz |
Utbildad vid | Australian National University Basels universitet ![]() |
Sysselsättning | Immunolog, läkare, universitetslärare, professor |
Arbetsgivare | Zürichs universitet |
Utmärkelser | |
Cloëtta-priset (1981) Ernst Jung-priset i medicin (1982) Paul Ehrlich och Ludwig Darmstaedter-priset (1983) Gairdner Foundation International Award (1986) William B. Coley Award (1987) Louis Jeantet-priset i medicin (1988) Otto Nägeli-priset (1988) Albert Lasker Basic Medical Research Award (1995) Nobelpriset i fysiologi eller medicin (1996) Corresponding Member of the Australian Academy of Science (1996) Utländsk ledamot av Royal Society (1998) Hederscompanion av Australienorden (1999) Hedersdoktor vid Universitetet i Buenos Aires Hedersdoktor vid Universitetet i Liège Pour le Mérite för vetenskap och konst | |
Namnteckning | |
![]() | |
Redigera Wikidata |
Rolf M. Zinkernagel, född i Riehen 6 januari 1944 är en schweizisk immunolog. Han tilldelades, tillsammans med Peter C. Doherty Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1996 "för deras upptäckter av det cellstyrda immunförsvarets specificitet".
Zinkernagel tog sin doktorsexamen i medicin vid Universitetet i Basel 1970, och filosofie doktorsexamen vid Australian National University i Canberra, Australien 1975. Mellan 1979 och 1992 var han professor vid enheten för patologi vid universitetet i Zürich, Schweiz och sedan 1992 är han ledare för Institutet för Experimentell Immunologi i Zürich.
Dohertys och Zinkernagels forskning har visat hur immunförsvaret upptäcker virusinfekterade celler i kroppen. Dessa upptäckter har lagt en grund för förståelsen av de allmänna mekanismer som gör att immunförsvarets olika försvarsceller kan känna igen, och skilja på, främmande mikroorganismer och kroppsegna molekyler. Upptäckterna har varit mycket betydelsefulla både för ansträngningar att förstärka immunförsvaret mot infektioner och vissa former av cancer, och att minska effekterna vid autoimmuna reaktioner vid sjukdomar som reumatism, multipel skleros och diabetes.
1995 tilldelades han Albert Lasker Basic Medical Research Award.
|