1945
1945 (MCMXLV) var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern.
Händelser
Januari
Mumintrollen.
USS Franklin i brand, 19 mars 1945.
Auschwitz befrias av
Röda armén.
- 27 januari – Röda armén befriar de 5 000 återstående fångarna i förintelselägret Auschwitz, vilket sedermera leder till att 27 januari antas som förintelsens minnesdag.
- 29 januari – Svenska institutet med tillägget "för kulturellt utbyte med utlandet" skapas med uppgift att verka för Sveriges anseende i världen.
- 30 januari – Wilhelm Gustloff, ett tyskt kryssningsfartyg med cirka 10 000 flyktingar från Gdynia sänks av den sovjetiska ubåten S-13, och 9 300 omkommer. Enligt Nationalencyklopedin NE.se var antalet passagerare "minst 6 600", varav 5 384 beräknas ha omkommit.
Februari
Segrarna i
andra världskriget,
Churchill,
Roosevelt och
Stalin vid
toppmötet i Jalta 1945.
En hög med döda kroppar hopsamlade efter
Bombningen av Dresden.
Mars
Vita bussarna.
Josip Broz Tito
- 2 mars – Bachem Ba 349 Natter skickas iväg från Stetten am kalten Markt och är den första raketen utvecklad som luftvärnsvapen. Avfyrningen misslyckas och piloten omkommer.
- 3 mars – Poeten Pablo Neruda blir senator i Chile.
- 4 mars – Finland förklarar krig mot Tyskland.
- 6 mars
- Folke Bernadotte uttalar, att han anser att man bör börja med att rädda judar från koncentrationslägret Theresienstadt.
- En kommunistisk regering installeras i Rumänien.
- 7 mars – Bron över Rhen vid Remagen intas av amerikanska trupper, som börjar gå över den.
- 7–8 mars – Folke Bernadottes vita bussar samlas i Trelleborg i Sverige.
- 8 mars – Josip Broz, alias "Tito", bildar regering i Jugoslavien.
- 9 mars
- 15 mars – Ingrid Bergman får en Oscar för sin roll i filmen Gasljus, regisserad av George Cukor.
- 16 mars
- 18 mars – Ett stort amerikanskt bombanfall genomförs mot Berlin.
- 19 mars
- Adolf Hitler ger order om att alla fabriker och kommunikationer i Tyskland ska förstöras.
- Det amerikanska hangarfartyget USS Franklin skadas allvarligt av japanskt bombflyg, varvid 800 sjömän omkommer.
- 26 mars – Vid ett möte på svenska UD bestäms att man med de vita bussarnas hjälp i första hand skall rädda danskar och norrmän, i andra hand 25 000 fransyskor, i tredje hand judar.
- 27–28 mars – Svenska Röda korset tvingas föra 2 000 sjuka och döende franska, ryska och polska fångar från uppsamlingslägret Neuengamme till ännu omänskligare filialläger. Därigenom bereder man plats åt danska och norska fångar, som skall föras från Tyskland.
- 30 mars – Sovjetunionen invaderar Österrike och intar Wien.
April
Yamato
Arabförbundet.
Harry S. Truman.
Mussolinis kropp bredvid sin älskarinna
Clara Petacci och andra avrättade fascister i Milano den 29 april 1945, i Piazzale Loreto, samma plats där fascisterna ett år tidigare hade hängt upp 15 milanesiska civilister som hämnd för motståndsaktiviteter. Kropparna från vänster till höger:
Nicola Bombacci, Benito Mussolini, Clara Petacci,
Alessandro Pavolini och
Achille Starace.
Adolf Hitler och
Eva Brauns,
självmord.
- 30 april
- April – Minst 600 frivilliga inkallas till Trossnäs vid Karlstad, för att sättas in som soldater i Norge i slutkampen mot tyskarna. Gruppen hinner dock inte organiseras innan tyskarna kapitulerar, varför den aldrig sätts in.
Maj
Österrike
- 1 maj
- 2 maj
- Sovjetiska trupper intar Berlin.
- Tyska soldaterna i Italien kapitulerar.
- 3 maj
- Den svenske säkerhetschefen beordrar att endast ledande nazister, ej kommunister, skall registreras.
- Britterna bombar av misstag fartyg med koncentrationslägerfångar på väg till Sverige; fler än 10 000 drunknar utanför Lübeck.
- Wernher von Braun och 120 av hans medarbetare kapitulerar till amerikanska trupper.
- 4 maj
Fredsfest.
- 7 maj
- Tyskland kapitulerar villkorslöst i general Dwight D. Eisenhowers högkvarter i Reims, och andra världskriget tar slut i Europa . Bland annat blir Norge åter fritt från den tyska ockupationen. Glädjescener utbryter i hela Sverige, mest kända är bilderna från Kungsgatan i Stockholm där karnevalsstämning utbryter.
- Sveriges statsminister Per Albin Hansson säger efter Tysklands kapitulation om Sverige att det är en "glädje att landet kunnat hållas utanför kriget, och lyckats undgå den förstörelse som råder i övriga Europa".
- 8 maj – Denna dag tar andra världskriget i Europa officiellt slut och den proklameras som VE-dagen (Victory in Europe; Seger i Europa). Glädjescener utbryter i hela Europa.
- 9 maj
- 14 maj – Österrike förklarar sig självständigt.
- 23 maj
- Allierade soldater ockuperar Tyskland.
- Heinrich Himmler begår självmord i brittisk fångenskap.
- Brittiska trupper griper rikspresident Karl Dönitz och den tyska riksregeringen i Flensburg. Det tyska riket grundat 1871 kan därmed ha sägas upphört.
- Sveriges riksdag avskaffar de så kallade fattigvårds- och konkursstrecken, som inneburit att om man befunnit sig i oavslutad konkurs eller erhållit fattigvård har de medborgerliga rättigheterna inskränkts.
- 28 maj – William Joyce alias Lord Haw-Haw infångas. Han ställs senare inför rätta i London för förräderi för sina engelskspråkiga sändningar i tysk radio riktade till allierade soldater. Han avrättas genom hängning i januari 1946.
- Maj
- De första befriade fångarna kommer till Sverige med de vita bussarna.
- Man börjar förhandla om den svenska samlingsregeringens upplösning. Per Albin Hansson, som vill behålla den av fruktan för den svåra efterkrigspolitiken, får inget stöd för den någonstans.
Juni
Förenta nationerna
Juli
Potsdamkonferensen
- 1 juli – Tyskland delas mellan de fyra ockupationsmakterna Storbritannien, USA, Frankrike och Sovjetunionen.
- 5 juli – Filippinerna befrias från Japans ockupation.
- 6 juli – Den svenska metallarbetarstrejken, och Sveriges största arbetskonflikt sedan storstrejken 1909, avblåses då Svenska metallindustriarbetareförbundet, med starkt kommunistinslag i ledningen, godtagit arbetsgivarnas bud efter fem månader.
- 8 juli – Harry S. Truman informeras om att Japan vill inleda fredsförhandlingar om man får behålla kejsaren.
- 9 juli – En total solförmörkelse inträffar över Sverige.
- 16 juli – Den första atombomben sprängs i Alamogordoöknen i New Mexico, cirka 100 kilometer nordväst om staden Alamogordo i det så kallade Trinitytestet.
- 17 juli–2 augusti – Potsdamkonferensen, mellan Storbritannien, USA och Sovjet äger rum. Man diskuterar hur man skall göra med de besegrade länderna Tyskland och Italien och slutföra kriget mot Japan.
- 21 juli – USA:s president Harry S. Truman godkänner beslutet att USA skall använda atombomberna mot Japan.
- 26 juli
- 28 juli
- 29 juli – Clement Attlee börjar representera Storbritannien på Potsdamkonferensen.
- 31 juli – Den samlingsregering som styrt Sverige under andra världskriget avgår, varvid Per Albin Hanssons regering ombildas till en ren socialdemokratisk regering. Tage Erlander blir Sveriges nye ecklesiastikminister.
Augusti
Hiroshimabomben.
Hiroshima efter atombomben.
September
USS Missouri
Oktober
November
Pippi Långstrump.
CDU.
December
Okänt datum
- Personal som övervakar svensk post, telegraf och telefon sägs upp.
- De sista hindren för svenska kvinnors rätt till statlig tjänst tas bort.
- Rösträttsåldern till Andra kammaren sänks till 21 år och de sista inkomsthindren för svensk rösträtt tas bort. Det är nu bara omyndiga svenskar, som ej får rösta.
- Det svenska sällskapet Länkarna bildas efter amerikansk förebild.
- Den svenska föräldraledigheten utökas till sex månader.
- De svenska socialdemokraterna och LO lanserar efterkrigsprogrammet som valmanifest.
- Den svenska censurlagstiftningen avskaffas.
- Ett bilateralt handelsavtal sluts mellan Sverige och Polen.
- En svensk jordförvärvslag införs som inskränker den enskildes rätt att förvärva jordbruksfastigheter, för att underlätta tillkomsten av bärkraftiga svenska jordbruk.
- Det statligt ägda Norrbottens Järnverk invigs.
- De svenska Oljekonsumenternas Riksförbund (OK) bildas.
- Det svenska företaget JM Bygg grundas av byggmästaren John Mattson.
- I närheten av svenskt territorialvatten sänks den tyska ubåten U3503 av den egna besättningen. Sverige bärgar ubåten och studerar den noggrant.
- Den norska dagstidningen Verdens Gang grundas.
- Sverige upphäver restriktionerna i tryckfriheten.
- Förbudet att sälja kartor i Sverige upphävs.
- Saab presenterar sitt första civila flygplan, enmotoriga Saab 91 Safir.
- Sverige slår Danmark med 2-1 i första efterkrigslandskampen i fotboll.
- Behandling av gonorré med penicilin visar sig effektivt i Sverige.
- Första passagerarflygningen från Sverige till USA körs över Island och Kanada.
- Semester med bussresa mellan Sverige och europeiska kontinenten börjar vid denna tid skjuta fart.
Födda
Första kvartalet
- 1 januari
- Jacky Ickx, belgisk racerförare.
- Muammer Özer, svensk-turkisk regissör, fotograf, filmproducent och manusförfattare.
- 5 januari – Roger Spottiswoode, kanadensisk filmregissör.
- 6 januari – Margrete Auken, dansk EU-parlamentariker.
- 7 januari – Yrsa Stenius, svensk journalist, författare och krönikör.
- 10 januari – Rod Stewart, brittisk sångare.
- 14 januari
- 22 januari
- 27 januari – Olivier Rahmat, svensk regissör.
- 28 januari – Karen Lynn Gorney, amerikansk skådespelare, dansare och sångare.
- 29 januari
- 30 januari – June Carlsson, svensk journalist, nyhetspresentatör i TV.
- 31 januari – Joseph Kosuth, amerikansk konceptkonstnär.
- 5 februari – Diana Kjaer, svensk skådespelare.
- 6 februari – Bob Marley, jamaicansk musiker.
- 9 februari – Mia Farrow, amerikansk skådespelare.
- 10 februari – Solveig Faringer, svensk sångerska och skådespelare.
- 13 februari – Wallis Grahn, svensk skådespelare.
- 14 februari – Nick Lampson, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1997–2005 och 2007–2009.
- 15 februari – Douglas Hofstadter, amerikansk akademiker och författare.
- 18 februari
- 19 februari
- 20 februari – Lena Johannesson, svensk professor.
- 22 februari – Ulf Sundqvist, finlandssvensk socialdemokratisk politiker och bankman.
- 26 februari – Mitch Ryder, amerikansk sångare.
- 27 februari – Brasse Brännström, svensk skådespelare.
- 1 mars – Svenne Hedlund, svensk sångare.
- 8 mars – Micky Dolenz, skådespelare, regissör och musiker, medlem i The Monkees 1966–1970.
- 9 mars
Andra kvartalet
- 1 april
- 2 april – Anne Waldman, amerikansk poet.
- 4 april – Daniel Cohn-Bendit, fransk politiker, EU-parlamentariker.
- 5 april
- 7 april – Bob Brady, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1998–.
- 8 april – Margherita Cagol, italiensk terrorist.
- 9 april – Steve Gadd, amerikansk musiker, trummis.
- 14 april
- 16 april – Tom Allen, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1997–2009.
- 17 april
- 18 april
- 21 april – Tomas Bolme, svensk skådespelare.
- 25 april – Björn Ulvaeus, svensk musiker och kompositör, Abba.
- 26 april – Jorge Antonio Serrano Elías, president i Guatemala 1991–1993.
- 27 april – Lasse Brandeby, svensk skådespelare.
- 29 april
- 5 maj – Charlie Gonzalez, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1999–.
- 6 maj – Lasse Lundgren, svensk stuntman och skådespelare.
- 7 maj – Ewert Ljusberg, svensk vissångare och underhållningsartist.
- 8 maj
- 10 maj – Mats Wahl, svensk författare och manusförfattare.
- 11 maj – Robert Grundin, svensk operasångare och skådespelare.
- 12 maj
- 13 maj – Lasse Berghagen, svensk sångare.
- 14 maj – Yochanan Vollach, israelisk fotbollsspelare.
- 17 maj – George Miller, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1975–.
- 19 maj – Pete Townshend, brittisk musiker, gitarrist i rockbandet The Who.
- 20 maj – Wally Herger, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1987–.
- 25 maj – Vilasrao Deshmukh, indisk politiker.
- 28 maj – Ted Åström, svensk skådespelare.
- 31 maj – Rainer Werner Fassbinder, tysk regissör.
- 3 juni – Hale Irwin, amerikansk golfspelare.
- 6 juni – Allen Boyd, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1997–.
- 7 juni – Wolfgang Schüssel, österrikisk förbundskansler från 2000.
- 8 juni – Lena-Pia Bernhardsson, svensk skådespelare.
- 10 juni – Lionel Poilâne, fransk bagare.
- 12 juni – Pat Jennings, nordirländsk fotbollsspelare, målvakt.
- 13 juni – Whitley Strieber, amerikansk författare.
- 15 juni – Gábor Harsányi, ungersk skådespelare.
- 16 juni – Jannik Bonnevie, norsk skådespelare.
- 17 juni
- 19 juni
- 21 juni – Bert Karlsson, svensk entreprenör, skivbolagsdirektör och politiker (nydemokrat), riksdagsledamot 1991–1994.
- 22 juni – Gunilla Abrahamsson, svensk skådespelare.
- 24 juni
- 25 juni
- 26 juni – Malachi York-El, amerikansk sektledare.
- 28 juni
- 29 juni – Chandrika Kumaratunga, Sri Lankas president 1994–.
Tredje kvartalet
- 7 juli – Michael Ancram, brittisk parlamentsledamot för Konservativa partiet.
- 8 juli – Micheline Calmy-Rey, schweizisk politiker, utrikesminister från 2003.
- 9 juli – Dean R. Koontz, amerikansk författare.
- 18 juli – Pat Doherty, nordirländsk politiker.
- 20 juli
- 21 juli – Phil Roe, amerikansk republikansk politiker.
- 22 juli – Peter Kropénin, svensk filmproducent.
- 26 juli – Helen Mirren, brittisk skådespelare.
- 28 juli – Richard Wright, brittisk musiker, medlem i Pink Floyd 1965–1979.
- 30 juli – David Sanborn, amerikansk jazzmusiker; altsaxofonist.
- 6 augusti – Ingemar Johansson, svensk skribent, översättare och förläggare.
- 7 augusti – Asko Sarkola, finländsk skådespelare.
- 10 augusti – Gerthi Kulle, svensk skådespelare.
- 13 augusti – Lars Engqvist, svensk journalist och socialdemokratisk politiker, socialminister 1998–2004.
- 14 augusti
- 16 augusti
- 18 augusti – David Dewhurst, amerikansk republikansk politiker.
- 26 augusti – Mel Watt, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1993–.
- 31 augusti
- 1 september – Haris Silajdžić, bosnisk politiker.
- 10 september – José Feliciano, puertoricansk sångare.
- 11 september – Franz Beckenbauer, tysk fotbollsspelare.
- 16 september – P. Chidambaram, indisk politiker, personalminister 1985–1989, handelsminister 1985–1989 och 1991–1996, finansminister 1996–1998.
- 19 september – John Burnett, brittisk parlamentsledamot för Liberal Democrats.
- 21 september – Jerry Bruckheimer, amerikansk film- och TV-producent.
- 24 september – Janne Schaffer, svensk gitarrist, medlem i Electric Banana Band.
- 26 september – Bryan Ferry, brittisk musiker, frontfigur i Roxy Music.
- 27 september – Göran Johnsson, svensk fackföreningsman, ordförande i Metallindustriarbetareförbundet från 1993.
- 30 september – Ehud Olmert, israelisk premiärminister.
Fjärde kvartalet
- 1 oktober – Mohammad Nassiri, iransk tyngdlyftare.
- 2 oktober – Don McLean, amerikansk musiker.
- 7 oktober
- 10 oktober – Anders Lönnbro, svensk skådespelare, regissör och producent.
- 13 oktober – Irene Lindh, svensk skådespelare och sångerska.
- 14 oktober
- 15 oktober – Manuel Aranguiz, chilensk-amerikansk skådespelare.
- 18 oktober – Chris Shays, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1987–2009.
- 19 oktober – John Lithgow, amerikansk skådespelare.
- 23 oktober – Kim Larsen, dansk musiker, sångare i Gasolin.
- 27 oktober – Luiz Inácio Lula da Silva, brasiliansk vänsterpolitiker, president 2003–.
- 3 november – Gerd Müller, tysk fotbollsspelare.
- 8 november
- 9 november – Bo Knutsson, svensk antikexpert och TV-profil (känd från Antikrundan).
- 11 november – Daniel Ortega, president i Nicaragua 1985–1991.
- 12 november
- 15 november – Anni-Frid Lyngstad, norsk sångerska, Abba.
- 18 november – Mahinda Rajapaksa, lankesisk politiker, premiärminister i Sri Lanka 2004–2005, president 2005–.
- 21 november – Goldie Hawn, amerikansk skådespelare.
- 26 november – Björn von Sydow, svensk socialdemokratisk politiker, försvarsminister 1997–2002, riksdagens talman från 2002.
- 27 november – James Avery, amerikansk skådespelare.
- 28 november – Azar Habib, libanesisk sångare.
- 30 november
- 1 december – Bette Midler, amerikansk sångerska och skådespelare.
- 6 december – Ray LaHood, amerikansk republikansk politiker.
- 10 december
- 17 december – Ernie Hudson, amerikansk skådespelare, känd som Leo Glynn i Oz.
- 20 december – Peter Criss, trummis i rockbandet Kiss.
- 22 december – Barbro Sundback, åländsk politiker (socialdemokrat).
- 24 december
- 25 december
- 28 december
- 30 december – Davy Jones, amerikansk skådespelare och musiker, medlem av The Monkees 1966–1970.
- 31 december – Connie Willis, amerikansk science fiction-författare.
Okänt datum
Avlidna
Första kvartalet
- 9 januari – Jüri Uluots, estnisk jurist och politiker, estnisk premiärminister och Estlands exilregerings tillförordnade statschef.
- 12 januari – Thomas Barlow (läkare), brittisk läkare.
- 16 januari – Nils Dahlström, svensk skådespelare och filmproducent.
- 19 januari – Petar Bojović, serbisk militär.
- 23 januari – Helmuth von Moltke, tysk jurist och motståndsman.
- 1 februari – Johan Huizinga, nederländsk filolog och kulturhistoriker.
- 2 februari – Carl Goerdeler, tysk politiker, avrättad.
- 3 februari – Roland Freisler, tysk jurist.
- 5 februari – Ragnar Östberg, svensk arkitekt, ritade Stockholms stadshus .
- 8 februari – Karl Marthinsen, norsk nazistisk politiker.
- 16 februari – Rudolf Värnlund, svensk författare, dramatiker och manusförfattare.
- 23 februari – Rudolf Lange, tysk SS-officer.
- 26 februari – Bror Olsson, svensk skådespelare och teaterledare.
- 3 mars
- 5 mars – Hasso von Boehmer, tysk överstelöjtnant, avrättad.
- 19 mars – Marcel Callo, fransk motståndsman mot nazismen, död i koncentrationslägret Mathausen.
- 21 mars – Arthur Nebe, tysk polis och SS-officer.
- 26 mars – David Lloyd George, brittisk premiärminister 1916–1922.
- 31 mars
Andra kvartalet
- 2 april – Johannes Bachmann, tysk sjömilitär, amiral 1942, stupad.
- 5 april – Karl Koch, tysk SS-officer, avrättad.
- 9 april
- 11 april – Alfred Meyer, tysk nazistisk politiker.
- 12 april – Franklin D. Roosevelt, amerikansk politiker, USA:s president sedan 1933 .
- 15 april
- 18 april – John Ambrose Fleming, brittisk elektroingenjör och fysiker.
- 21 april – Walter Model, tysk militär, generalfältmarskalk.
- 22 april – Käthe Kollwitz, tysk konstnär.
- 23 april
- 25 april – Humbert Achamer-Pifrader, tysk SS-officer.
- 28 april – Benito Mussolini, italiensk fascistisk diktator 1922–1943, arkebuserad.
- 29 april – Hermann Fegelein, tysk SS-officer; SS-Oberführer. Heinrich Himmlers adjutant.
- 30 april
- 1 maj
- 2 maj
- 3 maj – Fedor von Bock, tysk generalfältmarskalk, flyganfall.
- 5 maj – Emanuel Moravec, tjeckoslovakisk militär, skriftställare och nazikollaboratör.
- 8 maj – Josef Terboven, tysk rikskommissarie i Norge.
- 9 maj
- 10 maj
- 11 maj – Simon Gate, svensk glaskonstnär.
- 12 maj – Richard Thomalla, tysk SS-officer.
- 13 maj – Martin Luther, tysk nazistisk politiker.
- 16 maj – Sten Njurling, svensk kompositör och kapellmästare.
- 19 maj – Philipp Bouhler, tysk SS-officer.
- 23 maj
- 24 maj
- 31 maj – Odilo Globocnik, tysk nazistisk politiker och SS-Obergruppenführer (självmord).
- 2 juni – August Hirt, tysk SS-läkare och SS-officer.
- 7 juni – Oskar Dirlewanger, tysk SS-officer, SS-Oberführer.
- 15 juni – Carl Gustaf Ekman, svensk frisinnad politiker och tidningsman, partiledare för Frisinnade folkpartiet 1924–1932, Sveriges statsminister 1926–1928 och 1930–1932 .
- 16 juni – Nils Edén, svensk liberal politiker och professor, Sveriges statsminister 1917–1920 .
- 22 juni – Frida Stéenhoff, svensk författare och feminist.
- 26 juni – Emil Hácha, tjeckoslovakisk jurist och politiker.
Tredje kvartalet
- 14 juli – Annita Gyldtenungæ, svensk skådespelare.
- 17 juli – Ernst Busch, tysk militär, generalfältmarskalk 1943.
- 19 juli
- 25 juli – Kurt Gerstein, tysk SS-officer.
- 1 augusti – Greta Fock, svensk skådespelare.
- 2 augusti – Pietro Mascagni, italiensk operakompositör.
- 21 augusti – Carl Barcklind, svensk skådespelare, manusförfattare, operettsångare och regissör.
- 28 augusti – Edith Erastoff, finlandssvensk skådespelare.
- 7 september – John Ericsson, svensk skådespelare och inspicient.
- 14 september – Marie Christensen, 74, dansk socialdemokratisk politiker, bland annat verksam för att förbättra tjänsteflickornas situation .
- 15 september
- 24 september – Hans Geiger, tysk fysiker.
- 26 september
- 28 september – Heinrich Seetzen, tysk SS-officer, befälhavare inom Einsatzgruppen.
Fjärde kvartalet
- 3 oktober – Truman Handy Newberry, amerikansk republikansk politiker och affärsman.
- 6 oktober – Leonardo Conti, tysk nazistisk politiker, läkare, SS-Obergruppenführer (självmord).
- 8 oktober – Felix Salten, österrikisk journalist och författare, upphovsman till Bambi.
- 9 oktober – Gottlieb Hering, tysk SS-officer.
- 15 oktober – Pierre Laval, fransk politiker, avrättad.
- 24 oktober – Vidkun Quisling, norsk politiker, avrättad.
- 25 oktober – Robert Ley, tysk nazistisk politiker (självmord).
- 8 november – August von Mackensen, tysk militär.
- 10 november – John W. Thomas, amerikansk republikansk politiker, senator 1928–1933 och 1940-1945.
- 11 november – Jerome Kern, amerikansk musikalkompositör.
- 12 november – George B. Martin, amerikansk demokratisk politiker, senator 1918–1919.
- 18 november – Luke Lea, amerikansk demokratisk politiker, affärsman och publicist, senator 1911–1917.
- 30 november – Erik Johansson i Öckerö, svensk fiskare och riksdagspolitiker.
- 5 december – Thomas H. Morgan, amerikansk zoolog och genetiker. Han fick nobelpriset i medicin 1933.
- 6 december – Alfred Saalwächter, tysk sjömilitär, generalamiral 1940, avrättad i rysk fångenskap.
- 10 december – Erik A. Petschler, svensk regissör, skådespelare och produktionsledare.
- 13 december
- 21 december – George S. Patton, amerikansk fyrstjärnig general.
- 28 december – Theodore Dreiser, amerikansk författare.
Okänt datum
Nobelpris
Referenser
Fotnoter
- ^ 100 år med Aftonbladet – 1945, 1999
- ^ Hundra år i Sverige – 1945, Hans Dahlberg, Albert Bonniers, 1999
- ^ Sverige 1900-talet – 1945, NE, Bra Böcker, 2000
- ^ 20:e århundrades När Var Hur – 1945, Bernt Himmelstedt, Forum, 1999
- ^ "Historical Information – Audie Murphy" (bio), Arlington National Cemetery, webpage:ANC-AMurphy Arkiverad 15 september 2010 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ ”Wilhelm Gustloff - Uppslagsverk - NE”. www.ne.se. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/wilhelm-gustloff. Läst 28 mars 2017.
- ^ Guinness Book of World Records. 2008. sid. 137
- ^ "Year by Year 1945" – History International
- ^ Faktakalendern 2000 – 1945 (Utlandet) , Semic, 1999
- ^ ”100 år med Aftonbladet”. http://wwwc.aftonbladet.se/special/1900/50/tv.html. – Titta... på Hajen ...och Ria...och Hyland, 1999
- ^ 75 år Sverige, Carl-Adam Nycop, Bokförlaget Bra böcker, 1976, sidan 146 – Räddade med "Vita bussarna"
- ^ Faktakalendern 1996, Semic, 1995
- ^ ”Liberatione”. Arkiverad från originalet den 14 april 2016. https://web.archive.org/web/20160414115418/http://www-lib.usc.edu/~anthonya/war/lib.htm.
- ^ ”Befrielsen 1945 – Tidslinje”. Arkiverad från originalet den 22 januari 2011. https://web.archive.org/web/20110122093917/http://www.befrielsen1945.dk/tidslinje/index.html.
- ^ 75 år Sverige, Carl-Adam Nycop, Bokförlaget Bra böcker, 1976, sidan 146 – 35 000 ryska fångar transiteras
- ^ nuclearfiles.org
- ^ ”Global security.org”. http://www.globalsecurity.org/military/library/report/1986/RMF.htm.
- ^ Faktakalendern 2000 – 1945 (Sverige), 1999
- ^ ”USA:s militära insatser i utlandet”. Arkiverad från originalet den 12 oktober 2011. https://www.webcitation.org/62NCLaa95?url=http://www.history.navy.mil/library/online/forces.htm.
- ^ "GOUVERNEMENT PROVISOIRE DE LA RÉPUBLIQUE FRANÇAISE". Assemblee-nationale.fr. Läst 23 juni 2014. (franska)
- ^ ”Det hände i dag – 29 november”. http://webnews.textalk.com/se/calendar.php?id=9747&type=month&ds=20101129&list=true.
- ^ Sverige 1900-talet – När Sverige tog semester, NE, Bra Böcker, 2000
- ^ ”Dansk kvindebiografisk leksikon – Marie Christensen”. http://www.kvinfo.dk/side/597/bio/1033/.
- ^ ”Nobelpriset”. https://www.nobelprize.org/prizes/lists/all-nobel-prizes/. Läst 10 april 2011.
Externa länkar