Nuförtiden är Armeniska kalendern ett mycket viktigt ämne som har fångat uppmärksamheten hos många människor runt om i världen. Med den ständiga utvecklingen av samhället och tekniken har Armeniska kalendern blivit en grundläggande aspekt i vårt dagliga liv. Från dess inverkan på den globala ekonomin till dess inflytande på personliga relationer, har Armeniska kalendern skapat ett aldrig tidigare skådat intresse. I den här artikeln kommer vi att på djupet utforska de olika aspekterna av Armeniska kalendern och hur det har format vår syn på världen idag. Från dess ursprung till dess relevans idag kommer vi att dyka ner i en detaljerad analys för att bättre förstå vilken roll Armeniska kalendern spelar i det samtida samhället.
Den armeniska kalendern är en kalender som traditionellt användes under medeltiden i Armenien.
Ett år i den armeniska kalendern består alltid av 365 dagar. På ett år går det 12 månader plus fem dagar. En månad är alltid 30 dagar. De fem extra dagarna tillhör inte någon månad alls och de kallas aweleacʿ ("överflödig").
År 1 i den armeniska kalendern började år 552 enligt den julianska kalendern. [1]
Eftersom ett solår är ungefär 365,25 dagar och inte exakt 365 dagar så stämmer den armeniska kalendern sämre och sämre ihop med var jorden befinner sig i sin omloppsbana runt solen och även med de gregorianska och julianska kalendrarna. Efter 1461 armeniska år var skillnaden så stor att den armeniska kalendern låg exakt ett år före. År 1461 skedde år 2011 enligt den gregorianska kalendern.