Lars Lindström (skådespelare)

I dagens värld har Lars Lindström (skådespelare) varit föremål för ett ökande intresse och debatt inom olika områden. Dess inverkan och inflytande sträcker sig över olika områden och sammanhang, vilket väcker nyfikenheten och uppmärksamheten hos en alltmer mångfaldig publik. Dess relevans är obestridlig i det samtida samhället, och genererar reflektioner, forskning och diskussioner i jakt på att förstå dess innebörd och omfattning. I denna mening syftar den här artikeln till att ta upp ämnet Lars Lindström (skådespelare) på ett brett och detaljerat sätt, och utforska dess många aspekter, implikationer och utmaningar som den utgör inom olika områden. Effekten av Lars Lindström (skådespelare) i olika sammanhang kommer att analyseras, liksom dess utveckling över tid, vilket ger en övergripande vision som bidrar till att berika förståelsen av detta ämne.

Lars Lindström
FöddLars Erik Lindström
14 april 1945
Brännkyrka församling, Stockholm
Aktiva år1948–
MakaÅsa Sundstedt Lindström
IMDb SFDb

Lars Erik Lindström, född 14 april 1945 i Brännkyrka församling, Stockholm, är en svensk skådespelare.[1]

Biografi

Lindström började 1957 att spela mandolin och sjunga i skifflegruppen Warbers Skiffle i Stockholm. År 1960 övergick han till att sjunga visor till gitarr, men lade ned detta då han 1963 började på Calle Flygares Teaterskola. År 1965 började han turnera med Riksteatern, men 1969 inleddes ett tvåårigt engagemang vid Wasa Teater i Finland. Han lärde där känna en annan rikssvensk skådespelare, Leif Liljedahl, och tillsammans fick de även engagemang som visartister både i radio och på scen. Av initialerna i deras namn bildades det gemensamma namnet ELLEN (eller LLLL:en). År 1971 spelade de in musikalbumet Blå-vit-gula låtar till gitarr, utgivet på det finländska skivbolaget Love Records (LRLP 38).[2] Lindström återvände därefter till Sverige, där han först var verksam vid regionteatern i Skellefteå och 1978–2004 var anställd vid Norrbottensteatern i Luleå.[3]

Filmografi

Teater

Roller (ej komplett)

År Roll Produktion Regi Teater
1968 Raka spåret
Lars Ardelius		 Tom Lagerborg Riksteatern[4]
1980 Så tuktas en argbigga (The Taming of the Shrew)
William Shakespeare		 Katariina Lahti Norrbottensteatern[5]
1983 Befruktningsdirektören Du sköna nya paradis
Katariina Lahti		 Katariina Lahti Norrbottensteatern[6]
1984 Tre systrar (Три сeстры, Tri sestry)
Anton Tjechov		 Göran Nilsson Norrbottensteatern[7]
Medverkande Ju mer vi är tillsammans, ju galnare vi bli, kabaré
Rolf Börjlind		 Jarl Lindblad Norrbottensteatern[8]
2002 Dubbla signaler
Michael Frayn		 Peter Engkvist Norrbottensteatern[9]

Källor

Fotnoter

  1. ^ ”Lars Lindström”. Svensk Filmdatabas. http://www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=62681&ref=%2ftemplates%2fSwedishFilmSearchResult.aspx%3fid%3d1225%26epslanguage%3dsv%26searchword%3dLars+Lindstr%C3%B6m%26type%3dPerson%26match%3dBegin%26page%3d1%26prom%3dFalse. Läst 24 juli 2012. 
  2. ^ Blå-vit-gula låtar till gitarr på Discogs
  3. ^ Hans Olander (9 januari 2008). ”Artisterna som fann drömvillan i Orsa”. Dalarnas Tidning. https://www.dt.se/artikel/artisterna-som-fann-dromvillan-i-orsa. Läst 19 juli 2019. 
  4. ^ Hans Axel Holm (17 juli 1968). ”En bildserie i Malmöpark”. Dagens Nyheter: s. 8. https://arkivet.dn.se/tidning/1968-07-17/191/8. Läst 14 januari 2022. 
  5. ^ Niklas Rådström (12 oktober 1980). ”Bländande 'Argbigga'”. Dagens Nyheter: s. 16. https://arkivet.dn.se/tidning/1980-10-12/279/16. Läst 11 maj 2024. 
  6. ^ Bengt Jahnsson (6 mars 1983). ”Det eviga i Norrland”. Dagens Nyheter: s. 18. https://arkivet.dn.se/tidning/1983-03-06/63/18. Läst 11 maj 2024. 
  7. ^ Bengt Jahnsson (12 april 1984). ”'Tom Sawyer' och 'Tre systrar' i Norrbotten: Lekfullt äventyr och lyhörd lätthet”. Dagens Nyheter: s. 20. https://arkivet.dn.se/tidning/1984-04-12/101/24. Läst 11 maj 2024. 
  8. ^ Per Allan Olsson (14 oktober 1984). ”Norrbottensteaterns kabaré: Utan omväg om vardagen”. Dagens Nyheter: s. 24. https://arkivet.dn.se/tidning/1984-10-14/280/24. Läst 11 maj 2024. 
  9. ^ Sara Granath (12 mars 2002). ”Skrattet exploderar efter lång startsträcka”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/skrattet-exploderar-efter-lang-startstracka. Läst 15 december 2019.