I dagens artikel ska vi fördjupa oss i Sankt Franciskus kloster och kyrka, Zagreb, ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos både experter och entusiaster. Med fokus på Sankt Franciskus kloster och kyrka, Zagreb kommer vi att utforska dess ursprung, dess inverkan på dagens samhälle och dess potential för framtiden. Från dess första framträdande till dess relevans idag har Sankt Franciskus kloster och kyrka, Zagreb varit föremål för pågående debatt och analys, och i denna artikel kommer vi att försöka belysa dess många aspekter. På dessa sidor kommer vi att fördjupa oss i dess betydelser, implikationer och möjliga utmaningar, med syftet att erbjuda en heltäckande och berikande vision av Sankt Franciskus kloster och kyrka, Zagreb. Så om du är intresserad av att lära dig mer om detta ämne, följ med oss på denna upptäckts- och reflektionsresa.
Sankt Franciskus kloster och kyrka | |
Kloster och klosterkyrka | |
Sankt Franciskus kloster och kyrka år 2008.
| |
Land | ![]() |
---|---|
Stift | Zagrebs ärkestift |
Läge | Zagreb |
Religion | Romersk-katolska kyrkan |
Uppförd | 1200-talet |
Klosterkorridoren år 2008.
|
Sankt Franciskus kloster och kyrka (kroatiska: Samostan i crkva svetog Franje) är ett romersk-katolskt kloster och klosterkyrka i Zagreb i Kroatien. Franciskanerklostret och dess kyrka, beläget i Kaptol i Zagrebs historiska stadskärna, är säte för Sankt Kyrillos och Methodios kroatiska franciskanska provins. Klostret är ett av de äldsta i Kroatien[1] och klosterkyrkan är en av stadens sevärdheter.
Sedan de tatariska räderna mot Zagreb upphört i mitten av 1200-talet lät franciskanerna uppföra en kyrka i gotisk stil.[1] Franciskanerklostret tros ha tillkommit under samma period.
1529 skadades klostret i de inbördes stridigheter som stod mellan anhängare till den habsburgska kejsaren Ferdinand I och den ungerska kungen Johan Zápolya.[1] Sedan klostret återuppbyggts och renoverats återvände franciskanerna men övergav det 1560 med anledning av det lilla antalet munkar som bodde i det.
Under ledning av Franjo Drašković återvände franciskanerna 1607. 1607-1620 renoverades klosterkyrkan men både den och klostret skadades svårt i branden 1645. Under Elizabeta Muskon-Erdődys försorg renoverades kyrkan 1649[1] och fick då karaktäristiska stildrag från barocken.
I den stora jordbävningen 1880 skadades byggnaderna ånyo och Hermann Bollé fick i uppdrag att restaurera kyrkan som då fick en nygotisk prägel. 1885 restes kyrktornet och 1896-1902 restaurerades den övriga kyrkobyggnaden.[1]
Högaltaret i den enskeppiga klosterkyrkan har en målning av sankt Franciskus utförd av Celestin Medović. I kyrkan finns även sidoaltare i nygotisk stil. Kyrkans fönster i klara färger är målade av Ivo Dulčić.[2]
I klostret finns Franciskuskapellet med stuck och barockmålningar.