Idag ska vi prata om Sankta Marias kyrka, Zagreb, ett ämne som genererat stort intresse och debatt på senare tid. Sankta Marias kyrka, Zagreb är en fråga som påverkar människor i alla åldrar, kön och samhällsklasser, eftersom den har relevans inom olika områden i det dagliga livet. I den här artikeln kommer vi att utforska olika perspektiv och aspekter relaterade till Sankta Marias kyrka, Zagreb, och analysera dess möjliga konsekvenser, implikationer och möjliga lösningar. För att kunna erbjuda en helhetssyn på Sankta Marias kyrka, Zagreb kommer vi att fördjupa oss i dess ursprung, utveckling och dess inflytande på det nuvarande samhället. Följ med oss på denna resa för att bättre förstå Sankta Marias kyrka, Zagreb och dess inverkan på vår värld!
Sankta Marias kyrka | |
Kyrka | |
Sankta Maria-kyrkans klocktorn 2010.
| |
Land | Kroatien |
---|---|
Stift | Zagrebs ärkestift |
Läge | Zagreb |
Religion | Romersk-katolska kyrkan |
Uppförd | 1300-talet |
Sankta Marias kyrka (kroatiska: Crkva svete Marije) är en romersk-katolsk kyrka i Zagreb i Kroatien. Kyrkan ligger vid Dolac i stadens historiska kärna och uppfördes ursprungligen på 1300-talet. Dess nuvarande utseende är från tillbyggnader på 1700- och 1800-talet.
Sankta Marias kyrka var ursprungligen ett klosterkapell. Kapellet omnämndes redan på 1300-talet som tillhörande cistercienserna. I början av 1500-talet upplöstes Cisterciensorden och Sankta Marias kyrka blev då stiftskyrka. Kyrkan skadades inte nämnvärt i jordbävningen 1880 och kom därmed att delvis ersätta Zagrebs domkyrka som var stängd under tiden då den reparerades.
Kyrkan bär stildrag från nygotiken och barocken. Klostret som låg i anslutning till kyrkan är rivet och den omges numera av moderna byggnader som tillkommit efter 1925 då kvarteret Dolac rekonstruerades.
Den västra ingången är från 1700-talet men det är främst den östra ingången med en portal i barockstil som används som entré.
Kyrkans huvudaltare tillverkat i marmor samt skulpturerna föreställande sankt Petrus och Paulus med änglar sattes in i kyrkan 1768. Freskerna bakom altaret är målade av de slovenska målarna Franc och Krištof Jelovšek. De fyra mindre altarna är från 1772-1773 och är utsmyckade med marmorskulpturer föreställande olika helgon.