I den här artikeln kommer vi att utforska den fascinerande världen av Kaptols murar, analysera dess inverkan på samhället och dess relevans idag. Från dess ursprung till dess utveckling idag har Kaptols murar varit föremål för studier och debatt inom olika områden, vilket genererat ett växande intresse från akademiker, proffs och entusiaster. Genom en djup och detaljerad titt kommer vi att undersöka de olika aspekterna relaterade till Kaptols murar, dess inflytande på populärkulturen, dess roll i den tekniska utvecklingen och dess betydelse i det globala panoramat. Likaså kommer vi att ta upp de olika perspektiven och åsikterna kring Kaptols murar, i syfte att erbjuda en heltäckande och komplett vision av detta spännande ämne.
Kaptols murar | |
Ett torn och del av den forna stadsmuren år 2013. | |
Plats | Zagreb, Kroatien |
---|---|
Typ | Stadsmur |
Byggd | 1469–1473 |
Material | Byggnadssten |
Förvaltas/ägs av | Zagrebs stad |
Kaptols murar (kroatiska: Kaptolske zidine) är en äldre och i en mindre del bevarad stadsmur i Zagreb i Kroatien. Den uppfördes åren 1469–1473 och omgav då bosättningen Kaptol som idag, tillsammans med Gradec, utgör Zagrebs historiska stadskärna. Av den forna stadsmuren finns idag den nordvästra delen kvar.
Kaptols murar uppfördes i sten på 1400-talet och ersatte tidigare försvarsverk bestående av palissader. Stadsmurens syfte var att försvara bosättningen från de i sydöst framryckande osmanerna. De muslimska osmanerna hade år 1463 intagit merparten av Bosnien och införlivat riket i sina domäner. Den 30 september 1491 trängde de in i Turopolje söder om Kaptol. Av rädsla för ett förestående angrepp lät Zagrebs dåvarande biskop åren 1512–1520 uppföra en separat mur med torn kring Zagrebs katedral.
Den L-formade delen som finns kvar av muren löper mellan Opatovinaparken och Tkalčić-gatan. Biskop Duhs trappor (Stube biskupa Duha) förbinder genom en öppning i muren Kaptol med Tkalčić-gatan. I Opatovinaparkens en hörn finns murens bäst bevarade objekt, det kulturmärkta Prišlintornet.