I den här artikeln kommer vi att utforska och analysera effekten av Novi Zagreb-istok på olika aspekter av vårt samhälle och dagliga liv. Novi Zagreb-istok har varit ett ämne för intresse och debatt på senare tid, genererat kontroverser och väckt intresset hos olika delar av befolkningen. Sedan dess uppkomst har Novi Zagreb-istok genererat spekulationer, teorier och reflektioner kring dess inflytande inom olika områden, från ekonomi till kultur. Genom den här artikeln kommer vi att söka belysa de olika synpunkterna och perspektiven kring Novi Zagreb-istok, i syfte att ge våra läsare en bred och berikande syn på detta fenomen.
Novi Zagreb-istok | |
Stadsdel | |
Ukrainagatan (Ukrajinska ulica) i Novi Zagreb-istok.
| |
Land | Kroatien |
---|---|
Stad (tätort) | Zagreb |
Koordinater | 45°46′25.55″N 15°59′27.40″Ö / 45.7737639°N 15.9909444°Ö |
Area | 16,54 km² |
Folkmängd | 59 055 (2011)[1] |
Befolkningstäthet | 3 570 invånare/km² |
Postort | Zagreb |
Postnummer | 10020 |
Geonames | 8531824 |
Novi Zagreb-istok (Nya Zagreb-öst) är en stadsdel i Zagreb i Kroatien. Novi Zagreb-istok är sedan år 1999 en av tre administrativa enheter som utgör det historiska området Novi Zagreb. Stadsdelen har 59 055 invånare (2011)[1] och en yta på 16,54 km2. Novi Zagreb-istok är den minsta men samtidigt befolkningstätaste stadsdelen i Novi Zagreb.
Novi Zagreb-istok breder ut sig över låglänt terräng söder om Sava. Stadsdelen gränsar till Trnje i norr, Peščenica-Žitnjak i öster och Novi Zagreb-zapad i väster. I sydväst gränsar stadsdelen till Velika Gorica och Zagrebs län.[2]
Fram till 1960-talet, innan uppförandet av Novi Zagreb, hade hela området en lantlig karaktär som dominerades av betesmarker och dammar. År 1959 uppfördes Frihetsbron (Most slobode) vilket banade vägen för uppförandet av större bostadshus. Under de nästkommande fyrtio åren utvecklades Novi Zagreb-istok till av de mest urbaniserade stadsdelarna i Zagreb.[2]
I Novi Zagreb-istok finns 11 lokalnämnder (mjesni odbori) som var och en styr över ett mindre område:[3]