I dagens värld har Kroatiska vetenskaps- och konstakademien blivit allt mer relevant inom olika samhällsområden. Från politik till teknik, underhållning och kultur har Kroatiska vetenskaps- och konstakademien blivit ett centralt ämne som väcker intresse hos människor i alla åldrar och förhållanden. Dess inverkan är obestridlig, och dess närvaro märks i varje aspekt av det dagliga livet. I den här artikeln kommer vi att utforska de många aspekterna av Kroatiska vetenskaps- och konstakademien, analysera dess inflytande inom olika områden och undersöka hur det har format vårt sätt att tänka och agera i den moderna världen.
Kroatiska akademien för vetenskap och konst | |
Akademipalatset, akademiens säte i Zrinjevac-parken år 2014. | |
Förkortning | HAZU |
---|---|
Bildad | 1866 |
Tidigare namn | Jugoslaviska akademien för vetenskap och konst |
Typ | Nationalakademi |
Säte | Akademipalatset |
Plats | Zagreb, Kroatien |
Officiella språk | kroatiska |
Ordförande | Zvonko Kusić |
Webbplats | www.hazu.hr |
Kroatiska akademien för vetenskap och konst (kroatiska: Hrvatska akademija znanosti i umjetnosti, förkortat HAZU, latin: Academia Scientiarum et Artium Croatica) är Kroatiens nationalakademi. Akademien instiftades år 1866 och har sitt säte i Akademipalatset i huvudstaden Zagreb.
Akademien har sitt ursprung i det 1847 bildade litteratursällskapet "Ucena spolecnost" och stiftades 1866, huvudsakligen på initiativ av biskop Josip Juraj Strossmayer. Akademien hette ursprungligen Jugoslaviska akademien för vetenskap och konst (Jugoslavenska akademija znanosti i umjetnosti, förkortat JAZU). Det nuvarande namnet antogs 1991, men användes även under den oberoende staten Kroatiens tid (1941–1945). Byggnaden i Zagreb uppfördes 1881.
Akademien har utövat en mycket omfattande litterär verksamhet. Av deras äldre skrifter kan nämnas det etnografiska verket Zbornik za narodni život i običaje južnih slavena, Codex diplomaticus, Monumenta spectantia historiam slavorum meridionalum, en juridisk ordbok (redigerad av Vladimir Mažuranić), Stari pisci hrvatski (Äldre kroatisk litteratur) samt, efter 1880, den stora ordboken Rječnik hrvatskoga ili srpskoga jezika (redigerad av Đuro Daničić, Pero Budmani och Tomislav Maretić).