I dagens värld har Kroatiska museet för naiv konst blivit ett ämne av stor relevans och intresse för ett stort antal människor. Sedan sitt ursprung har Kroatiska museet för naiv konst genererat debatt, analys och reflektion inom olika områden, både på personlig och professionell nivå. Dess inverkan på det moderna samhället är obestridlig, och dess inflytande sträcker sig till olika områden, från kultur och politik till teknik och ekonomi. I den här artikeln kommer vi att i detalj utforska de olika aspekterna och perspektiven av Kroatiska museet för naiv konst, i syfte att bättre förstå dess betydelse och betydelse i dagens värld.
Kroatiska museet för naiv konst Hrvatski muzej naivne umjetnosti | |
Raffaypalatset i vilket museet är inhyst. | |
Information | |
---|---|
Typ av museum | Konstmuseum |
Plats | Övre staden, Zagreb, Kroatien |
Etablerat | 1952 |
Besökare per år | 18 463 (2014) |
Museichef | Vladimir Crnković |
Webbplats | |
www.hmnu.org |
Kroatiska museet för naiv konst (kroatiska: Hrvatski muzej naivne umjetnosti) är ett konstmuseum i Zagreb, Kroatien. Museet är tillägnat den naivistiska konsten och här visas över 1 875 verk från främst inhemska, men även utländska, naivistiska konstnärer. Museet är beläget på första plan i Raffaypalatset i Övre staden.
Den 1 november 1952 grundades Bondska konstgalleriet (Seljačka umjetnička galerija), föregångaren till dagens museum i Zagreb. 1956 bytte galleriet namn till Galleriet för primitiv konst (Galerija primitivne umjetnosti) och kom då att sortera under Stadsmuseet för modern konst (Gradska galerija suvremene umjetnosti), idag Museet för modern konst. Efter ett beslut av det kroatiska parlamentet Sabor 1994 fick museet sitt nuvarande namn. Redan då det etablerades drevs det enligt strikta museologiska principer och anses därmed vara världens första museum för naiv konst.
I museet visas över 1 875 målningar, skulpturer, ritningar och grafik. Av dessa finns 80 verk i den permanenta utställningen. Fokus ligger på kroatiska konstnärer, varav de flesta från Hlebineskolan. Här finns verk av bland annat Ivan Generalić, Franjo Mraz, Mirko Virius och Lavoslav Torti.