Gärsnäs

I dagens värld är Gärsnäs ett ämne som har fått stor relevans och har genererat en betydande påverkan på samhället. Med tidens gång har Gärsnäs fått större betydelse inom olika områden och genererat diskussioner, debatter och analyser kring dess relevans och implikationer. Det är därför det är viktigt att fördjupa sig i studien och förståelsen av Gärsnäs, eftersom dess förståelse och analys är transcendentala för att förstå den värld vi lever i. I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i de olika dimensionerna och aspekterna relaterade till Gärsnäs, med syftet att ge ett heltäckande perspektiv på detta ämne och dess implikationer i dagens samhälle.

Gärsnäs
Tätort
Gärsnäs slott
Land Sverige Sverige
Landskap Skåne
Län Skåne län
Kommun Simrishamns kommun
Distrikt Stiby distrikt,
Östra Tommarps distrikt
Koordinater 55°32′44″N 14°11′5″Ö / 55.54556°N 14.18472°Ö / 55.54556; 14.18472
Area 123 hektar (2023)[1]
Folkmängd 1 039 (2023)[1]
Befolkningstäthet 8,4 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Gärsnäs
Postnummer 272 61
Riktnummer 0414
Tätortskod T2900[2]
Beb.områdeskod 1291TB104 (1960–)[3]
Geonames 2712628
Ortens läge i Skåne län.
Ortens läge i Skåne län.
Ortens läge i Skåne län.
Wikimedia Commons: Gärsnäs
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning
Redigera Wikidata
Torshammare av silver som 1729 hittades på ägorna till Gärsnäs säteri.
Ej att förväxla med Gersnäs eller Järsnäs.

Gärsnäs är en tätort i Simrishamns kommun i Skåne län, på Österlen.

Historia

På 1880-talet fanns endast två hus och två småbruk där byn Gärsnäs nu ligger. På den plats där torget idag ligger fanns en stor vattensamling där folk brukade roa sig.[4] Namnet Gärsnäs kommer troligen från det fornnordiska namnet Gyrtgir och ändelsen –näs kommer troligen från ett näs i Tommarpsån.[5]

Gärsnäs fick sin första tågförbindelse när Simrishamn-Tomelilla Järnväg öppnades 1882. År 1894 tillkom Ystad–Gärsnäs Järnväg mellan Köpingebro och Gärsnäs, främst för att betjäna sockerindustrin, och Gärsnäs–S:t Olofs Järnväg öppnades 1902. Den första stationen i Gärsnäs invigdes 1882 när järnvägen mellan Simrishamn och Tomelilla öppnade och var byggd i trä. Den ersattes med en ny tegelbyggnad när den nya linjen från Ystad och Köpingebro öppnades 1894. Trästationen flyttades till Gärsnäs Gård, och blev sedermera ett bostadshus för gårdens anställda.

Gärsnäs saftstation kom till området år 1920, dit sockerbetor transporterades och av dem framställdes råsaft. Dock lades även detta senare ner.[6] År 1946 startade Bertil Blom Gärsnäs Fjäderfäslakteri - Österlen. Det var ett framgångsrikt kycklingslakteri och hade många anställda. Den sista ägaren av slakteriet var AB Kronfågel som flyttade verksamheten och 1999 blev dock nedläggningen bekräftad.[7]

Gärsnäs har haft flera affärer, såsom klädesaffärer, fiskaffär och urmakare.[8]

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Gärsnäs 1960–2020[9]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
861
1965
  
849
1970
  
922
1975
  
881
1980
  
904
1990
  
1 030 99
1995
  
1 062 99
2000
  
954 99
2005
  
955 99
2010
  
1 000 99
2015
  
1 094 110
2020
  
1 110 117

Samhället

I Gärsnäs by finns det en mellanstadieskola som färdigställdes år 1960. Arkitektens namn var Bror Thornberg och byggmästaren hette Adolf Jönsson.[10]

Kommunikationer

Stationen i Gärsnäs

Gärsnäs är belägen vid riksväg 11. På orten finns hållplats för en av SkåneExpressens linjer.

Från Gärsnäs går sedan augusti 2003 pågatåg från och till Simrishamn och Malmö då samhället har en hållplats på Österlenbanan, som blev elektrifierad detta år. Dessförinnan stannade rälsbussarna mellan Ystad och Simrishamn i Gärsnäs.

Näringsliv

I Gärsnäs finns möbelindustrin Gärsnäs AB, kiosk, bensinmack (Preem), Ica-affär samt bilhandlare och bilverkstäder.

Idrott

Gärsnäs har en fotbollsklubb vid namn Gärsnäs AIS. Klubben bildades 1946 och dess matcher spelas på Gärsvalla. Även känd för sin strongman tävlande Oliver "Bengan" Bengtsson.

Sevärdheter

Här finns Gärsnäs slott, känt sedan mitten av 1300-talet.

Strax utanför Gärsnäs vid Ulriksbergs gård ligger Stenhed, en 52 meter lång skeppssättning.

En annan av byns sevärdheter är kvarnen. Den byggdes i slutet av 1800-talet och användes för att tillverka mjöl.[11]

Se även

Noter

  1. ^ Statistiska tätorter 2023, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 28 november 2024, läs online.
  2. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 26 november 2013.
  3. ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.
  4. ^ Ystads Allehanda. 1945. Läst 29 januari. 
  5. ^ Komstad-Stiby Gärsnäs. Kristianstads boktryckeri AB. 2000. sid. 8 
  6. ^ Komstad-Stiby Gärsnäs. Kristianstads boktryckeri AB. 2000. sid. 147 
  7. ^ Komstad-Stiby Gärsnäs. Kristianstads boktryckeri AB. 2000. sid. 151-152 
  8. ^ Komstad-Stiby Gärsnäs. Kristianstads boktryckeri AB. 2000. sid. 127-128 
  9. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  10. ^ Komstad-Stiby Gärsnäs. Kristianstads boktryckeri AB. 2000. sid. 113 
  11. ^ Komstad-Stiby Gärsnäs. Kristianstads boktryckeri AB. 2000. sid. 160