I dagens värld har Bebyggelseområdeskod blivit ett ämne av ökande intresse för många människor. Med teknikens framsteg och globaliseringen har Bebyggelseområdeskod blivit relevant inom olika samhällsområden, från politik till vetenskap. Genom historien har Bebyggelseområdeskod varit föremål för debatt och analys, genererat motstridiga åsikter och provocerat fram oändlig forskning och studier. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Bebyggelseområdeskod, analysera dess inverkan på olika sfärer av det dagliga livet och dess relevans i dagens värld. Från dess ursprung till dess inflytande på nutiden kommer vi att försöka ta itu med Bebyggelseområdeskod på ett övergripande sätt och försöka förstå dess betydelse och de konsekvenser det har för dagens samhälle.
Bebyggelseområdeskod är en kod som Statistiska centralbyrån (SCB) tilldelar alla tätorter och småorter i Sverige. Den infördes hösten 2021 och ersatte då de tidigare tätortskoderna och småortskoderna, även retroaktivt från koder avseende 1960 och framåt, det vill säga även avregistrerade områden.
Koden består av nio tecken och inleds med fyra siffror för kommunkod. Femte tecknet är en bokstav för områdestyp (T=tätort, S=småort, F=fritidshusområde, V=verksamhetsområde, H=handelsområde). Sjätte tecknet är en bokstav för områdets status som centralort (C) eller annat bebyggelseområde (B). De sista tre tecknen utgörs av ett löpnummer per kommun om tre siffror med start från 100.
Referensår 2015 är basår för kodsättningen, vid tilldelning av kommunkod och sortering av tresiffrigt löpnummer.
Koden struktur är (”Y” avser kommunkoden, ”X” avser löpnummer):
Tätorter och småorter ingår i samma sorteringsordning av löpnummer. De orter som växlar mellan att klassificeras som tätorter och småorter behåller samma löpnummer oavsett om de klassificeras som tätort eller småort.