I den här artikeln kommer vi att utforska effekten av Ort i olika sammanhang och situationer. Från dess inflytande på det teknologiska området till dess effekter på det samtida samhället har Ort visat sig vara ett ämne av stor relevans och betydelse. Genom historien har Ort spelat en avgörande roll för att forma den värld vi lever i och dess betydelse fortsätter att vara föremål för debatt och reflektion inom olika kunskapsområden. Genom en detaljerad och omfattande analys kommer vi att undersöka de många aspekterna av Ort och dess inverkan på nutid och framtid.
Ort är i geografin en avgränsad plats som har ett ortnamn. Det kan vara en lokalitet, ett samhälle eller en befolkningskonglomeration.
Sveriges skattläggningar på bland annat 1500- och 1600-talen innefattade uppräkningar av orter (byar och bruk) i varje socken. Årliga räntan var vanligen sorterad efter byar efter en viss given ordning i socknen, ofta en medsols genomgång, men på sina håll även efter hamnor eller skeppslag. När mantalslängder börjar följde de en liknande struktur, men ibland redovisades torp separat. Vanligen redovisades dock soldater, sätesgårdar och prästgårdar och andra hushåll med vissa undantag från mantalsplikten separat. I årliga räntan blev däremot praxis att torp redovisades under de byar på vars ägor de var belägna. Då husförhörslängder börjar föras indelad efter ortnamn efter liknande principer, ofta dock med soldater och fattigstuguhjon redovisade separat. Då många socknar under 1800-talet växte blev det ofta praxis med ett alfabetiskt register för att kunna återfinna en by eller ett torp. Relativt tidigt övergick man till ortsindelning av husförhörslängden i bokstavsordning. Det blev också vanligare att man följde jordebokens praxis att återge torp under de byar på vars ägor de var belägna. Det var också ganska vanligt att större socknar i husförhörslängden uppdelades i fjärdningar eller sexmansrotar. Orten kunde på landsbygden vara en by eller en bruk, och i staden ett kvarter. Orterna var i sin tur indelade i fastigheter, torp eller gårdar, där varje fastighet eller gård i allmänhet hade ett eget uppslag (folio) i husförhörslängden. Församlingen eller socknen kunde även vara indelad i flera numrerade soldatrotar, som var och en i regel bestod av två mantal (ofta med flera gårdar än så) samt ett antal underlydande torp på landsbygden eller flera kvarter i staden, vilka tillsammans ansvarade för rekrytering av en soldat, finansiering av en skola och fattigvård, med mera.
Lantmäteriets ortnamnsdatabas kategoriserar orter i följande ortnamnstyper: