Världshälsoorganisationens lista över essentiella läkemedel
I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i den fascinerande världen av Världshälsoorganisationens lista över essentiella läkemedel, utforska dess olika aspekter, ursprung och möjliga implikationer i dagens samhälle. Världshälsoorganisationens lista över essentiella läkemedel har varit föremål för intresse och debatt genom åren, vilket väckt nyfikenhet och uppmärksamhet hos både experter och hobbyister. På dessa sidor kommer vi att undersöka dess utveckling över tid, dess olika manifestationer i olika kulturer och dess inverkan på den personliga och kollektiva nivån. Gör dig redo att ge dig ut på en upptäckts- och reflektionsresa kring Världshälsoorganisationens lista över essentiella läkemedel, i hopp om att utöka din förståelse och kunskap om detta spännande ämne.
2017 är 40-årsjubileet av Världshälsoorganisationens lista över essentiella eller livsnödvändiga läkemedel.
Världshälsoorganisationens lista över essentiella läkemedel eller lista över nödvändiga läkemedel (engelska: WHO Model List of Essential Medicines) ges ut av Världshälsoorganisationen (WHO), och innehåller de läkemedel som anses vara de mest effektiva och säkra för att möta grundläggande behov i ett hälso- och sjukvårdssystem. Listan används regelbundet av länder för att utforma egna listor över essentiella eller nödvändiga läkemedel.[1] År 2016 hade fler än 155 länder skapat nationella listor över essentiella läkemedel baserat på WHO:s lista.[2] Detta innefattar länder i både den utvecklade världen och utvecklingsvärlden.[1]
Listan är uppdelad i centrala objekt och kompletterande objekt. De centrala objekten är de som bedöms vara mest kostnadseffektiva alternativ vid hälsoproblem och som är användbara utan att behöva tillföra ytterligare resurser till extra hälso- och sjukvård. Kompletterande poster kräver antingen ytterligare infrastruktur, exempelvis särskilt utbildade vårdgivare eller diagnostisk utrustning eller har en sämre kostnad-nytta-balans.[3] Cirka 25 procent av objekten i hela listan tillhör den kompletterande listan.[4] Vissa läkemedel listas som både grundläggande och kompletterande.[5] Medan de flesta mediciner på listan finns som generiska läkemedel innebär det inte att ett läkemedel som skyddas av patent per automatik utesluts från listan.[6]
Första upplagan gavs ut 1977 och innehöll då 212 läkemedel.[1][7] WHO uppdaterar listan vartannat år.[8] 14:e upplagan gavs ut år 2005 och innehöll 306 läkemedel.[9] År 2015 gavs den 19:e upplagan ut och innehöll omkring 410 läkemedel.[8] 20:e upplagan gavs ut år 2017.[10] De nationella listorna som innehåller mellan 334 och 580 läkemedel.[4]
En separat lista för barn upp till 12 års ålder, WHO:s lista över essentiella läkemedel för barn, skapades år 2007 och finns år 2019 i sju upplagor.[8][11] Den skapades för att säkerställa att barns behov på ett systematiskt sätt togs i beaktande så som att läkemedel finns tillgängliga i beredningsformer för barn.[12][13] Alla läkemedel i barnlistan finns även i huvudlistan.[14] Listan och fotnoter i denna artikel baseras på de 19:e och 20:e upplagorna av huvudlistan.[3][10] Ett α indikerar att läkemedlet endast tillhör den kompletterande listan.[3]
^Tiopental kan användas som alternativt preparat beroende på lokal tillgänglighet och kostnad.
^ Läkemedlet tillhör den kompletterande listan. För dessa medel krävs specialiserad diagnostik eller övervakning, eller så krävs specialistträning före behandling. Ett läkemedel kan även tillhöra kompletterande listan till följd av högre kostnad, eller mindre attrikativ kostnad-nytto-kvot.
^Rekommenderas inte som anti-inflammatorikum till följd av avsaknad av evidens för antiinflammatorisk verkan.
^Listad endast som singeldosbehandling av okomplicerad ano-genital gonnorré.
^Förstahandsval bland tredje generationens cafalosporiner för bruk bland hospitaliserade neonater.
^Administreras inte med kalcium och undviks för spädbarn med hyperbilirubinemi.
^Prokainebenzylpenicillin rekommenderas inte som förstahandsbehandling vid neonatal sepsis förutom vid förhållanden med hög neonatal dödlighet, givet av utbildade hälsovårdsarbetare där sjukhusvård inte finns tillgänglig.
^Listas endast för behandling av livshotande sjukhusförvärvad infektion orsakad av misstänkt eller påvisad multi-läkemedelsresistent infektion.
^Endast listad för singeldosbhandling av genital Chlamydia trachomatis-infektion och behandling av trakom.
^För användning som del i kombinationsbehandling med syfte att eradikera H. pylori hos vuxen individ.
^Endast för användning till patienter med HIV som behandlas med proteasinhibitorer.
^För behandling av latent TB-infektion (LTBI) endast.
^Wirtz, VJ; Hogerzeil, HV; Gray, AL; Bigdeli, M; de Joncheere, CP; Ewen, MA; Gyansa-Lutterodt, M; Jing, S; et al. (28 January 2017). ”Essential medicines for universal health coverage”. The Lancet 389 (10067): sid. 403–476. doi:10.1016/S0140-6736(16)31599-9. PMID 27832874.