Metotrexat

Vikten av Metotrexat i vårt samhälle är obestridlig. Med tiden har Metotrexat blivit en avgörande faktor i olika aspekter av det dagliga livet. Från dess inverkan på ekonomin till dess inflytande på kulturen, spelar Metotrexat en avgörande roll för att forma dagens värld. I den här artikeln kommer vi att på djupet utforska relevansen av Metotrexat och dess roll inom olika områden, såväl som konsekvenserna det har för framtiden. Genom detaljerad analys kommer vi att försöka bättre förstå vikten av Metotrexat i denna ständigt föränderliga värld.

Metotrexat
Strukturformel
Molmassa454,447 g/mol g/mol
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Metotrexat är en folsyraantagonist som hör till gruppen cytostatika. Idag används den vid reumatoid artrit[1], psoriasis[1] och Crohns sjukdom[2] som sjukdomsmodifierande läkemedel (DMARD) men kan även användas som cancerbehandling.

När Metotrexat ges mot reumatiska och inflammatoriska sjukdomar är syftet att fördröja tillväxten av celler som leder till inflammationen. Ämnet är celltoxiskt i höga doser[3].

Syftet vid cancerbehandling är att bromsa tillväxten av cancerceller genom att motverka aktiveringen av folsyra som är en viktig byggsten för cellernas arvsmassa.

Verkningsmekanism

Metotrexats verkningsmekanism är komplex. Den är en folsyraantagonist som motverkar aktiveringen av folsyra genom att hämma ett enzym som heter dihydrofolatreduktas[1]. Folsyra behövs för celltillväxten.

Man har också visat att metotrexat ökar frisättningen av adenosin vilket har visats verka antiinflammatoriskt i flera studier[4][5].

Biverkningar

Biverkningar kan bland annat vara leverpåverkan, blodbrist och illamående. Vid högre doser - såsom vid cancerbehandling - förekommer även diarré och kräkningar. Foster kan ta allvarlig skada och därför ska inte gravida ta metotrexat. Metotrexat kan föras över till barn via bröstmjölk.

Referenser

Noter

  1. ^ ”Metotab - FASS Vårdpersonal”. www.fass.se. http://www.fass.se/LIF/product?userType=0&nplId=20040607002483. Läst 23 mars 2017. 
  2. ^ Ekesbo, Erik Hertervig, Rickard. ”Inflammatoriska tarmsjukdomar | Läkemedelsboken”. lakemedelsboken.se. https://lakemedelsboken.se/kapitel/mage-tarm/inflammatoriska_tarmsjukdomar.html#b4_31. Läst 23 mars 2017. 
  3. ^ 1177.se. ”Metotrexat”. www.1177.se. https://www.1177.se/Fakta-och-rad/Lakemedel-A-O/Metotrexat1/. Läst 23 mars 2017. 
  4. ^ Tian, Henghe; Cronstein, Bruce N.. ”Understanding the mechanisms of action of methotrexate: implications for the treatment of rheumatoid arthritis”. Bulletin of the NYU hospital for joint diseases 65 (3): sid. 168–173. ISSN 1936-9719. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17922664. Läst 1 april 2017. 
  5. ^ Cronstein, Bruce N.. ”Molecular therapeutics. Methotrexate and its mechanism of action” (på engelska). Arthritis & Rheumatism 39 (12): sid. 1951–1960. doi:10.1002/art.1780391203. ISSN 1529-0131. http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/art.1780391203/abstract. Läst 1 april 2017.