I den här artikeln ska vi ta upp frågan om Digital object identifier, som har fått stor relevans de senaste åren. Digital object identifier är ett ämne som har väckt intresse hos experter och allmänhet, på grund av dess påverkan på olika samhällsområden. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter av Digital object identifier, från dess ursprung till dess nuvarande implikationer. Likaså kommer vi att analysera de olika perspektiv och tillvägagångssätt som har utvecklats kring detta ämne, för att erbjuda en bred och komplett vision av Digital object identifier. Utan tvekan är detta ett spännande ämne som lovar att generera en berikande debatt och belysa grundläggande frågor för att förstå den nuvarande verkligheten.
Underklass till | ISO-standard, OID | |
---|---|---|
Tillkomst | 2000 | |
Användning | digitalt objekt | |
Officiell webbplats | länk | |
Har egenskap | skiftlägesokänslighet | |
Används av | BSI Identify, CrossRef | |
Supported metadata | PMID | |
Har del(ar) | DOI prefix |
En digital object identifier (eller DOI) är ett tidsbeständigt identifieringsnummer som ges till elektroniska dokument. En DOI är en alfanumerisk teckensträng bestående av siffror och skiljetecken, som utgivaren ger dokumentet första gången det publiceras digitalt. Koden kan därvid liknas vid det ISBN-nummer som används för tryckta böcker och ISSN-nummer som ges till periodiska publikationer. Till skillnad från en Uniform Resource Locator (URL eller webbadress), men i likhet med Uniform Resource Name(en) (URN), är DOI oberoende av var objektet för tillfället lagras och om dokumentet publiceras på nytt av annan utgivare.
DOI-systemet har utarbetats av Association of American Publishers, med början 1994. Det lanserades den 15 oktober 1997 på bokmässan i Frankfurt, och den första accepterade standarden publicerades år 2000.