Bensylpenicillin
Den här artikeln kommer att ta upp ämnet Bensylpenicillin, som har fått relevans inom olika områden de senaste åren. Sedan dess uppkomst har Bensylpenicillin fångat uppmärksamheten hos akademiker, experter och allmänheten, och skapat kontroverser och debatt kring dess konsekvenser och konsekvenser. Under de följande raderna kommer olika perspektiv och tillvägagångssätt relaterade till Bensylpenicillin, samt dess påverkan på samhälle, ekonomi och kultur, att utforskas. Genom en detaljerad och rigorös analys är syftet att belysa detta ämne och bidra till förståelsen och reflektionen kring Bensylpenicillin.
Bensylpenicillin (vanliga alternativa beteckningar är bensyl-pc, penicillin-G eller PcG) är ett betalaktamantibiotikum och ingår i gruppen penicilliner. Bensylpenicillin kan ges intravenöst eller som injektion intramuskulärt. Den kan inte ges som tablett då bensylpenicillin inte är syrastabilt och degraderas i kontakt med magsyran.
Bensylpenicillin kan ge allergiska reaktioner.
Användning
Bensylpenicillin har ett liknande spektrum som fenoxymetylpenicillin och kan användas för behandling av sjukhuskrävande infektioner orsakade av pneumokocker, betahemolytiska streptokocker, alfastreptokocker, borrelia och pasturella multocida. Exempel på infektioner där bensylpenicillin används som behandling är lunginflammation, allvarligare streptokockinfektioner i huden (ex. rosfeber), streptokockendokarditer (initialt tillsammans med en aminoglykosid) samt vid allvarlig borreliainfektion där hjärta eller hjärnan har blivit påverkad.
Se även
Fenoximetylpenicillin - Kåvepenin
Referenser
- ^ ”Bensylpenicillin® Meda - FASS Vårdpersonal”. www.fass.se. https://www.fass.se/LIF/product?userType=0&nplId=19490518000018. Läst 8 juni 2024.
- ^ ”Pneumoni”. Internetmedicin. Arkiverad från originalet den 2 februari 2013. https://web.archive.org/web/20130202185800/http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=181. Läst 9 februari 2013.
- ^ ”Erysipelas, rosfeber”. Internetmedicin. Arkiverad från originalet den 2 februari 2013. https://web.archive.org/web/20130202185930/http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=176. Läst 9 februari 2013.
- ^ ”Endokardit, infektiös”. Internetmedicin. Arkiverad från originalet den 2 februari 2013. https://web.archive.org/web/20130202173030/http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=467. Läst 9 februari 2013.
| |||||