Isoniazid

I dagens värld har Isoniazid blivit ett ämne med allt större intresse. Med tiden har betydelsen av Isoniazid konsoliderats inom olika områden, från människors personliga liv till den globala ekonomin. Relevansen av Isoniazid har lett till att forskning har genomförts och debatter genererats kring detta ämne, för att till fullo förstå det och fatta välgrundade beslut om det. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Isoniazid, från dess ursprung till dess nuvarande implikationer, i syfte att ge en heltäckande vision av detta ämne som har så stor inverkan på samhället.

Isoniazid
Typ av kemisk entitet Redigera Wikidata
Under­klass tillantimykobakteriellt medel, antituberkulös medicin, viktigt läkemedel, pyridine alkaloids Redigera Wikidata
Anv­änd­ningläkemedel Redigera Wikidata
Massa137,059 atommassenhet Redigera Wikidata
Kemisk formelC₆H₇N₃O Redigera Wikidata
SMILESC1=CN=CC=C1C(=O)NN Redigera Wikidata
Smält­punkt172 grader Celsius Redigera Wikidata
För behand­ling avtuberkulos, lungtuberkulos, miliartuberkulos Redigera Wikidata
Laglig status (medicin)boxed warning Redigera Wikidata
LiverTox like­li­hood scoreLiverTox toxicity likelihood category A Redigera Wikidata
Subjekt har rollenantituberkulös medicin, Fettsyrasyntesinhibitorer, antibakteriellt medel Redigera Wikidata
Har del(ar)kväve, kol Redigera Wikidata
Strukturformel.

Isoniazid (ibland förkortad INH av isonikotinohydrazid) syntetiserades för första gången officiellt 1912 som en del i en doktorsavhandling, men dess egenskaper som tuberkulosläkemedel utforskades inte förrän 1951 .

Isoniazid är i kombination med andra läkemedel ett av de som används vid behandling av tuberkulosbakterien (Mycobacterium tuberculosis). Läkemedlets verkansmekanism är att det hindrar syntesen av mykolsyra i bakteriens cellvägg.

Referenser

  1. ^ Lindskog, Bengt I.; Jörgen Malmquist (2020). Medicinsk terminologi. sid. 275. Läst 14 januari 2022 
  2. ^ McDermott, W. (1969-06-01). ”The Story of INH” (på engelska). Journal of Infectious Diseases 119 (6): sid. 678–683. doi:10.1093/infdis/119.6.678. ISSN 0022-1899. https://academic.oup.com/jid/article-lookup/doi/10.1093/infdis/119.6.678. Läst 5 november 2021. 
  3. ^ Pfyffer, Gaby E.; Palicova, Frantiska (2011). ”Mycobacterium: General characteristics, laboratory detection, and staining procedures”. i Versalovic James et al. (på engelska). Manual of Clinical Microbiology. 10th Edition. Washington DC, USA: ASM Press. sid. 472. ISBN 978-1-55581-463-2