Metoprolol

Den här artikeln kommer att ta upp ämnet Metoprolol, som har varit föremål för intresse och debatt inom olika områden. Metoprolol är ett ämne som har fångat uppmärksamheten hos akademiker, experter och samhället i allmänhet på grund av dess relevans och genomslagskraft idag. Metoprolol har genom åren varit föremål för studier, forskning och analyser som har belyst dess implikationer och konsekvenser i olika aspekter av det dagliga livet. I denna mening är det tänkt att grundligt utforska innebörden, ursprunget, påverkan och möjliga lösningar relaterade till Metoprolol, för att ge en heltäckande och berikande vision om detta ämne.

Metoprolol Strukturformel
Metoprolol
Systematiskt namn (IUPAC)
(RS)-1-(Isopropylamino)-3-propan-2-ol
Beteckningar
CAS-nummer 51384-51-1
ATC-kod C07AB02
PubChem 4171
DrugBank DB00264
SMILES O(c1ccc(cc1)CCOC)CC(O)CNC(C)C
Fysikaliska data
Molekylmassa 267.364 g/mol
Smältpunkt 120 °C (248 °F)
Farmakokinetiska data
Biotillgänglighet 50%
Proteinbindningsgrad 12%
Metabolism Via leverns CYP2D6, CYP3A4
Halveringstid 3-7 timmar
Exkretion Njuren
Terapeutiska överväganden
Administreringssätt Oralt, IV
Graviditetskategori

C(AU) C(USA)

Juridisk status

℞ Prescription only

Licensdata

USA

Metoprolol är ett läkemedel av selektiv β1 receptor blockerare-typ som marknadsförs i Sverige bland annat under namnet Seloken. Det används för att behandla högt blodtryck, kärlkramp, och ett antal andra tillstånd med förhöjd hjärtfrekvens. Det används även för att förebygga ytterligare hjärtproblem efter hjärtinfarkt och för att förebygga migrän.

Det kommer i beredningar som kan tas både oralt och intravenöst. Ofta tas medicinen två gånger dagligen. Det finns även en utökad beredning som går att ta en gång dagligen. Metoprolol kan även kombineras med hydroklorothiazid i en och samma tablett.

Vanliga bieffekter är sömnproblem, trötthet, svimmingskänsla, och magbesvär. Stora doseringar kan orsaka svår förgiftning. Det är ännu inte helt känt vilka risker som finns vid behandling under graviditet. Det verkar finnas stöd för att det är riskfritt vid amning. Personer som har problem med levern eller personer som har astma bör använda medicinen med försiktighet. Medicinen bör inte avslutas abrupt, avtrappning är rekommenderat för att undvika hälsoproblem.

Metoprolol skapades först år 1969, och är på Världshälsoorganisationens lista över väsentliga mediciner, en lista över de viktigaste grundläggande medicinerna i hälsovård. Metoprolol finns även som generiskt läkemedel.

Stereokemi

Metoprolol innehåller ett stereocenter och består av två enantiomerer. Detta är ett racemat, dvs en 1: 1-blandning av (R) - och (S) -formen:

Enantiomerer av metoprolol

CAS-Nummer: 81024-43-3
CAS-Nummer: 81024-42-2

Källor

  1. ^ ”Metolar 25/50 (metoprolol tartrat) tablet”. FDA. http://www.accessdata.fda.gov/drugsatfda_docs/label/2008/018303s033lbl.pdf. Läst 5 maj 2015. 
  2. ^ Läkemedelsverket. ”Läkemedelsboken”. www.lakemedelsboken.se. http://www.lakemedelsboken.se/?imo=true&nplId=19750418000076. Läst 7 september 2015. 
  3. ^ ”Metoprolol”. Metoprolol. The American Society of Health-System Pharmacists. http://www.drugs.com/monograph/metoprolol-succinate.html. Läst 21 april 2014. 
  4. ^ Pillay (2012). Modern Medical Toxicology. Jaypee Brothers Publishers. sid. 303. ISBN 9789350259658. https://books.google.ca/books?id=MFcHBAAAQBAJ&pg=PA303 
  5. ^ Marx, John A. Marx (2014). ”Cardiovascular Drugs”. Rosen's emergency medicine : concepts and clinical practice (8th ed.). Philadelphia, PA: Elsevier/Saunders. sid. Chapter 152. ISBN 1455706051 
  6. ^ ”Prescribing medicines in pregnancy database”. Australian Government. 3 March 2014. http://www.tga.gov.au/hp/medicines-pregnancy.htm#.U1Yw8Bc3tqw. Läst 22 april 2014. 
  7. ^ Medical Toxicology. Lippincott Williams & Wilkins. 2004. sid. 684. ISBN 9780781728454. https://books.google.ca/books?id=BfdighlyGiwC&pg=PA684 
  8. ^ Carlsson, edited by Bo (1997). Technological systems and industrial dynamics.. Dordrecht: Kluwer Academic. sid. 106. ISBN 9780792399728. http://books.google.com/books?id=Z0X9MQ30gccC&pg=PA106 
  9. ^ ”WHO Model List of EssentialMedicines”. World Health Organization. October 2013. http://apps.who.int/iris/bitstream/10665/93142/1/EML_18_eng.pdf?ua=1. Läst 22 april 2014. 
  10. ^ Rote Liste Service GmbH (Hrsg.): Rote Liste 2017 – Arzneimittelverzeichnis für Deutschland (einschließlich EU-Zulassungen und bestimmter Medizinprodukte). Rote Liste Service GmbH, Frankfurt/Main, 2017, Aufl. 57, ISBN 978-3-946057-10-9, S. 200.


Externa länkar