Valproinsyra

Ämnet Valproinsyra är en fråga som har skapat stort intresse och debatt på senare tid. Med teknikens framsteg och förändringar i samhället har Valproinsyra blivit en avgörande aspekt som påverkar olika områden i våra liv. På ett personligt, professionellt, socialt och politiskt plan är betydelsen av Valproinsyra obestridlig. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Valproinsyra, och analysera dess inverkan och relevans i olika sammanhang. Från dess ursprung till dess utveckling, genom dess implikationer och möjliga konsekvenser, lämnar detta ämne ingen oberörd. Dessutom kommer vi att försöka belysa de möjliga lösningar eller tillvägagångssätt som kan antas mot Valproinsyra, i syfte att erbjuda en global och komplett vision av denna fråga som är så aktuell idag.

Strukturformel för valproinsyra.

Valproinsyra, systematiskt 2-propylpentansyra, är en karboxylsyra och är ett preparat som använts sedan 1882 (då i mer experimentella behandlingsmetoder). Salter av valproinsyra kallas valproater. Valproinsyra och dess natriumsalt, natriumvalproat, är verksam substans i läkemedlen Orfiril, Absenor och Ergenyl. De används som antiepileptiskt medel vid många olika typer av epilepsi. Medlet används även som stabiliserande läkemedel för personer med bipolär sjukdom liksom vid schizofreni.

Verkningsmekanismen är inte helt klarlagd, men valproinsyra tros påverka signalöverföringen i hjärnan genom att normalisera de kemiska överföringarna mellan nervcellerna. Valproinsyra förstärker effekten av GABA såväl som den förstärker dopaminantagonismen i hjärnans innersta.

Valproat under graviditet har en högre risk för teratogenicitet än andra läkemedel mot epilepsi, och kan orsaka fetalt valproatsyndrom hos fostret.

Biverkningar

Biverkningar kan förekomma, och eftersom läkemedlet innehåller dopaminstabiliserande ämnen kan koncentrationssvårighet vara en biverkan, men även stelhet, rastlöshet och andra typer av kroppsliga symtom kan förekomma såsom darrningar och i sällsynta fall vid lång behandling även tardiv dyskinesi. De vanligaste biverkningarna är darrningar och illamående.

Källor

  1. ^ ”Substanssökning: Valproinsyra”. Fass. Läkemedelsindustriföreningen. http://www.fass.se/LIF/produktfakta/substance_products.jsp?substanceId=IDE4POC1U973RVERT1. Läst 5 december 2010. 
  2. ^ Rosenberg G (2007). ”The mechanisms of action of valproate in neuropsychiatric disorders: can we see the forest for the trees?”. Cellular and Molecular Life Sciences 64 (16): sid. 2090. doi:10.1007/s00018-007-7079-x. PMID 17514356. 
  3. ^ Clayton-Smith, J., and D. Donnai. "Fetal valproate syndrome." Journal of medical genetics 32.9 (1995): 724.