Jan-Magnus Jansson
I den här artikeln kommer vi att utforska i detalj Jan-Magnus Jansson, ett ämne/figur/händelse som har fångat uppmärksamheten hos människor från hela världen. Jan-Magnus Jansson har länge varit föremål för fascination och debatt, och dess inflytande sträcker sig över olika samhällsområden, från politik till underhållning, vetenskap och populärkultur. I den här artikeln kommer vi att titta närmare på betydelsen och effekten av Jan-Magnus Jansson, och analysera dess relevans i dagens värld och den roll det spelar i människors liv. Läs vidare för att ta reda på allt du behöver veta om Jan-Magnus Jansson och hur det har format världen vi lever i.
| Jan-Magnus Jansson | |
.jpg) | |
| Född | 24 januari 1922 Helsingfors |
|---|---|
| Död | 29 november 2003 (81 år) Helsingfors |
| Begravd | Sandudds begravningsplats |
| Medborgare i | Finland |
| Utbildad vid | Svenska normallyceum  |
| Sysselsättning | Politiker, journalist, professor |
| Arbetsgivare | Helsingfors universitet |
| Politiskt parti | |
| Svenska folkpartiet i Finland | |
| Utmärkelser | |
| Statsrådet Mauritz Hallbergs pris (1953) Kommendörstecknet av Finlands Lejons orden (1962) Kommendörstecknet av Finlands Vita Ros’ orden (1978) Storkorset av Finlands Lejons orden (1985) Svenska Akademiens Finlandspris (1993) Tollanderska priset (1993) Frihetskorsets 2. klass Officer av Hederslegionen Militärens förtjänstmedalj Kommendör av 1. klass av Nordstjärneorden | |
| Redigera Wikidata | |
Jan-Magnus Jansson, född 24 januari 1922 i Helsingfors, död där 29 november 2003, var en finländsk statsvetare och politiker (SFP).
Biografi
Jansson var professor i allmän statslära vid Helsingfors universitet 1954–74 och kansler för Åbo Akademi 1985–91. Han var partiordförande i Svenska folkpartiet (SFP) 1966–73 och i Kalevi Sorsas första regering var han handels- och industriminister 1 januari 1973–30 september 1974. Jansson var sitt partis kandidat i presidentvalet 1982 och fick 11 elektorsröster.
Jansson var chefredaktör för Hufvudstadsbladet 1974–1987.
Jansson har också skrivit flera böcker, bland annat om Finlands grundlag och några diktsamlingar.
Han är begravd på Sandudds begravningsplats i Helsingfors.
Bibliografi
- 1944 – Morgon och uppbrott
- 1950 – Hans Kelsens statsteori mot bakgrunden av hans rättsfilosofiska åskådning
- 1952 – Frihet och jämlikhet
- 1952 – Enskild
- 1954 – Grundlagsutskottets funktioner vid riksdagarna 1939–1952
- 1961 – Aktuella problem inom statsvetenskapen
- 1969 – Politikens teori
- 1972 – Idé och verklighet i politiken
- 1981 – Ledare
- 1989 – Svenskfinland i förändring
- 1992 – Från splittring till samverkan
- 1996 – Tidiga möten
- 2000 – Från regeringsformen till grundlagen
Priser och utmärkelser
Källor
- ^ Jan-Magnus Jansson, Biografiskt lexikon för Finland, Svenska litteratursällskapet i Finland, Biografiskt Lexikon för Finland ID (urn.fi): 4895-1416928957501.
- ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, id-nummer i Frankrikes nationalbiblioteks katalog: 12549956d, läst: 10 oktober 2015.
- ^ läs online, www.helsinginseurakunnat.fi .
- ^ Ministerdatasystemet, finländsk minister-ID (arkiverad): 170, läst: 23 april 2022.
- ^ Matti Klinge (red.), Kansallisbiografia, Finska litteratursällskapet och Finska historiska samfundet, Finlands nationalbiografi-ID: 4002.
- ^ ”Hietaniemen hautausmaa – merkittäviä vainajia” (på finska). Helsingfors kyrkliga samfällighet. https://www.helsinginseurakunnat.fi/material/attachments/hautausmaat/hietaniemi/w8GZkM0y7/Hietaniemen_merkittavia_vainajia.pdf. Läst 12 juli 2016.
Externa länkar
- ”Jansson, Jan-Magnus”. Biografiskt lexikon för Finland. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland. 2008–2011. URN:NBN:fi:sls-4895-1416928957501
- Jansson, Jan-Magnus i Uppslagsverket Finland (webbupplaga, 2012). CC-BY-SA 4.0
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||
|