Ivar Heikel
I dagens artikel kommer vi att fördjupa oss i den fascinerande världen av Ivar Heikel. Från dess början till nutid har Ivar Heikel varit ett ämne av intresse som har fångat uppmärksamheten hos många människor runt om i världen. I den här artikeln kommer vi att utforska de olika aspekterna av Ivar Heikel, inklusive dess historia, evolution, påverkan på samhället och dess relevans idag. Genom en detaljerad analys kommer vi att upptäcka anledningarna till varför Ivar Heikel har skapat så stort intresse och hur det har påverkat olika områden i det dagliga livet. Gör dig redo att fördjupa dig i den spännande världen av Ivar Heikel och upptäck allt detta tema har att erbjuda!
| Ivar Heikel | |
 Heikel fotograferad i Atelier Apollo, cirka 1905 | |
| Född | 16 januari 1861 Nykarleby, Finland |
|---|---|
| Död | 8 oktober 1952 (91 år) Helsingfors |
| Medborgare i | Finland |
| Utbildad vid | Kejserliga Alexanderuniversitetet  |
| Sysselsättning | Historiker, klassisk filolog, universitetslärare |
| Arbetsgivare | Kejserliga Alexanderuniversitetet |
| Make | Hildur Ingeborg Landén |
| Föräldrar | August Heikel Aurora Emilia von Knorring |
| Släktingar | Henrik Heikel Felix Heikel Axel Heikel |
| Utmärkelser | |
| Tollanderska priset (1941) | |
| Redigera Wikidata | |
Ivar August Heikel, född 16 januari 1861 i Nykarleby, död 8 oktober 1952 i Helsingfors, var en finländsk filolog och lärdomshistoriker. Han var kusin till Viktor, Felix och Axel Heikel samt morfar till Erik Allardt.
Biografi
Ivar Heikel föddes i ett prästhem som det näst yngsta av åtta barn. Då hans far dog när han var fem år gammal hade hans mor Aurora Emilia von Knorring stort inflytande över hans uppfostran och utveckling. Som student i Helsingfors tog han ställning för det svenska språket.
Han tog filosofie kandidatexamen 1883, licentiatexamen 1885, och disputerade samt blev docent i klassisk filologi vid Helsingfors universitet samma år. Därefter fokuserade han i sin forskning på kyrkofadern Eusebios och publicerade 1888 en studie av dennes verk Praeparatio evangelica, samma år som han blev professor i grekisk litteratur. Heikel verkade som universitetsrektor under två perioder, och var däremellan dekanus för historisk-filologiska fakulteten.
Han tillhörde prästeståndet i egenskap av representant för universitetet vid de två sista ståndslantdagarna.
Ett av hans främsta arbeten var en textkritisk utgåva av Eusebios skrifter, vilken han utgav på uppdrag av Berlins vetenskapsakademi. Förutom sin filologiska produktion skrev han även historieverk över Helsingfors universitet och Åbo universitets språkforskning. Han skrev också om pedagogik och samhällsfrågor, då han ville motverka både antidemokratiska strömningar och socialism.
Som emeritus ägnade han sig åt översättningsarbeten till svenska.
Bibliografi
- Filologins studium vid Åbo universitet (1894)
- Platon (1919)
- Från antikens värld (1920)
- Antik livssyn (1930)
- Grekisk-svensk ordbok till Nya Testamentet (1934, fjärde upplaga 2013, tillsammans med Anton Fridrichsen)
- Helsingfors universitet 1640–1940 (1940)
- Minnen I–III (1945–47)
Källor
- ^ Ivar August Heikel, Biografiskt lexikon för Finland, Svenska litteratursällskapet i Finland, Biografiskt Lexikon för Finland ID (urn.fi): 5211-1416928957817.
- ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, id-nummer i Frankrikes nationalbiblioteks katalog: 11013290k, läst: 10 oktober 2015.
- ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: uk2018997686, läst: 18 december 2022.
- ^ ”Heikel, Ivar August”. Biografiskt lexikon för Finland. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland. 2008–2011. URN:NBN:fi:sls-5211-1416928957817
- ^ Heikel, Ivar August i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1909)
|