För att inte tala om alla dessa kvinnor
Idag vill vi prata om För att inte tala om alla dessa kvinnor, ett ämne som fått stor relevans de senaste åren. För att inte tala om alla dessa kvinnor är en fråga som påverkar människor i alla åldrar, kön och nationaliteter, eftersom den har visat sig ha en betydande effekt på olika aspekter av det dagliga livet. Sedan dess uppkomst har För att inte tala om alla dessa kvinnor genererat många debatter, forskning och förändringar inom olika områden, vilket får oss att reflektera över dess betydelse och inverkan på dagens samhälle. I den här artikeln kommer vi att undersöka effekten av För att inte tala om alla dessa kvinnor och dess konsekvenser för framtiden.
| För att inte tala om alla dessa kvinnor | |
| Genre | Komedi |
|---|---|
| Regissör | Ingmar Bergman |
| Producent | Allan Ekelund |
| Manus | Erland Josephson, Ingmar Bergman |
| Skådespelare | Jarl Kulle, Bibi Andersson, Harriet Andersson, Eva Dahlbeck |
| Originalmusik | Erik Nordgren, Charles Redland |
| Fotograf | Sven Nykvist |
| Premiär | 1964 |
| Speltid | 80 minuter |
| Land | Sverige |
| Språk | Svenska |
| IMDb SFDb Elonet | |
För att inte tala om alla dessa kvinnor är en svensk komedifilm från 1964 i regi av Ingmar Bergman.
Handling[1]
" class="mw-editsection-visualeditor">redigera | redigera wikitext]Komedi om kritikern Cornelius (Jarl Kulle) som för att skriva en biografi om en cellist intervjuat kvinnorna i dennes bekantskapskrets.
Om filmen
Filmen är regisserad av Ingmar Bergman efter manus av Ingmar Bergman och Erland Josephson.[2] Filmen är 80 minuter lång och regissörens första färgfilm (Eastmancolor).[3][4]
Rollista (i urval)[5]
" class="mw-editsection-visualeditor">redigera | redigera wikitext]
Sittande fr.v.: Karin Kavli, Bibi Andersson, Harriet Andersson, Gertrud Fridh, Barbro Hiort af Ornäs, Eva Dahlbeck och Mona Malm.
- Jarl Kulle - Cornelius, musikkritiker, cellisten Felix biograf
- Bibi Andersson - Ingrid, kallad Humlan, Felix älskarinna
- Harriet Andersson - Lisa, kallad Isolde, Felix kammarjungfru
- Eva Dahlbeck - Adelaide, Felix hustru
- Karin Kavli - Jeannette Bring, kallad Madame Tussaud, Felix beskyddarinna
- Gertrud Fridh - Hedda, kallad Traviata, Felix lärjunge på cello
- Mona Malm - Cecilia, Felix unga släkting
- Barbro Hiort af Ornäs - Beatrice, Felix ackompanjatris
- Allan Edwall - Jillker, Felix impressario
- Georg Funkquist - Tristan, f.d. cellist, Felix chaufför och betjänt
Musik i filmen[6]
" class="mw-editsection-visualeditor">redigera | redigera wikitext]- Yes! We Have No Bananas (Vi har inga bananer), kompositör och engelsk text 1923 Frank Silver och Irving Conn, svensk text Karl Gerhard, musikarrangör Charles Redland
- Svit, orkester, nr 3, BWV 1068, D-dur. Air (Air på G-strängen), kompositör Johann Sebastian Bach, instrumental.
- Svit, nr 3, d-moll, kompositör Johann Sebastian Bach, instrumental.
- Adelaide, op. 46, kompositör Ludwig van Beethoven, text Friedrich Matthisson, sång Jarl Kulle
- La belle Hélène (Den sköna Helena), kompositör Jacques Offenbach, fransk text Henri Meilhac och Ludovic Halévy svensk text 1865 Palle Block, instrumental.
- Thaïs. Meditation, kompositör Jules Massenet, instrumental.
Källor
- ^ För att inte tala om alla dessa kvinnor på Svensk Filmdatabas (handling)
- ^ För att inte tala om alla dessa kvinnor på Svensk Filmdatabas (filmteam)
- ^ För att inte tala om alla dessa kvinnor på Svensk Filmdatabas (om filmen)
- ^ För att inte tala om alla dessa kvinnor på Svensk Filmdatabas (teknisk fakta)
- ^ För att inte tala om alla dessa kvinnor på Svensk Filmdatabas (medverkande)
- ^ För att inte tala om alla dessa kvinnor på Svensk Filmdatabas (musik)
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||