Dag Bergman

I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i den fascinerande världen av Dag Bergman. Från dess ursprung till dess nuvarande utveckling, genom dess många aspekter och tillämpningar i olika sammanhang, kommer vi att fördjupa oss i en detaljerad resa som kommer att tillåta oss att till fullo förstå dess betydelse och inverkan på samhället. Dag Bergman är ett ämne som har väckt intresse hos många över tid, och i den här artikeln kommer vi att utforska dess mest relevanta aspekter, upptäcka dess möjliga framtida implikationer och analysera dess relevans i dagens värld. Det spelar ingen roll om du är expert på ämnet eller om du precis har börjat fördjupa dig i det, den här artikeln kommer att förse dig med värdefull information och bjuda in dig att fördjupa dig i det spännande universum Dag Bergman.

Dag Bergman
Född23 oktober 1914
Uppsala församling, Sverige
Död10 december 1984 (70 år)
Aten
Medborgare iSverige
Utbildad vidUppsala universitet
SysselsättningDiplomat
FöräldrarErik Bergman
Karin Bergman
SläktingarIngmar Bergman (syskon)
Margareta Bergman (syskon)
Redigera Wikidata

Dag Erik Bergman, född 23 oktober 1914, död 10 december 1984 i Aten, Grekland[1][2], var en svensk diplomat.

Biografi

Bergman var son till prästen Erik Bergman och sjuksköterskan Karin Bergman, född Åkerblom, samt bror till filmregissören Ingmar Bergman och författaren Margareta Bergman.[1] Enligt Karin Lannby var Bergman anställd i underrättelseorganisationen C-byrån samt var Finlandsfrivillig och aktiv i Sveriges nationella förbund.[3]

Bergman blev fil. kand. vid Uppsala universitet 1938 och tog juris kandidatexamen vid Stockholms högskola 1944 innan han blev attaché vid Utrikesdepartementet (UD) 1945. Han var bland annat förste ambassadsekreterare i Ankara 1959, Aten 1963, ambassadråd 1970 (tillförordnad 1965) och ambassadör 1972-1973. Bergman var därefter generalkonsul i Hongkong 1974-1980.[4]

Bergman var från 1960-talet svårt sjuk[5], förlamad av polio och rullstolsburen.[6]

Referenser

  1. ^ Weigl, Kerstin (12 juli 1998). ”Bergman glömmer aldrig sin barndom”. Aftonbladet. http://wwwc.aftonbladet.se/nyheter/9807/12/ingmar.html. Läst 28 januari 2014. 
  2. ^ Uddling, Hans; Paabo, Katrin, red (1992). Vem är det: svensk biografisk handbok. 1993. Stockholm: Norstedt. sid. 1252. Libris 8261513. ISBN 91-1-914072-X. https://runeberg.org/vemardet/1993/1252.html 
  3. ^ Pryser, Tore; Thunberg, Anders (15 november 2007). ”En sfinx, en gåta”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/kultur-noje/kulturdebatt/en-sfinx-en-gata/. Läst 28 januari 2014. 
  4. ^ Vem är det: svensk biografisk handbok. 1985. Stockholm: Norstedt. 1984. sid. 107. Libris 3681527. ISBN 91-1-843222-0. https://runeberg.org/vemardet/1985/0107.html 
  5. ^ Bohman, Gösta (31 december 1987). ”Ingmar Bergman och hans tid” (PDF). Svensk tidskrift: sid. 495. http://www.svensktidskrift.se/arkiv100/1987/124%20G%C3%B6sta%20Bohman%3B%20Ingmar%20Bergman%3B%20och%20hans%20tid.pdf. Läst 28 januari 2014. 
  6. ^ Lindqvist, Herman (2012). Mitt i allt: historien om Herman Lindqvist om han får berätta den själv. Stockholm: Bonnier. Libris 12750605. ISBN 978-91-0-012511-0. https://books.google.se/books?id=IWNdAgAAQBAJ&pg=PT55&lpg=PT55&dq=%22dag+bergman%22+polio&source=bl&ots=ObNM4Ompr5&sig=b5W63D2UR6L80nDxn9Af6m8L2KI&hl=sv&sa=X&ei=N1vJVO2oD8acygOJ9oGYCw&ved=0CCYQ6AEwAQ#v=onepage&q=%22dag%20bergman%22%20polio&f=false 
Auktoritetsdata