I den här artikeln kommer vi att utforska den fascinerande världen av Jules Massenet och dess inverkan på vårt samhälle. Från dess ursprung till dess utveckling över tid har Jules Massenet spelat en avgörande roll i olika aspekter av våra liv. Genom detaljerad analys kommer vi att undersöka inflytandet av Jules Massenet på kultur, ekonomi och teknik, och lyfta fram dess relevans idag. Dessutom kommer vi att fördjupa oss i de olika perspektiven och åsikterna om Jules Massenet, vilket ger en heltäckande bild av detta ämne. Med en kritisk och reflekterande blick kommer vi att ta upp de mest relevanta och kontroversiella aspekterna relaterade till Jules Massenet, vilket ger läsaren en komplett och berikande analys.
Jules Massenet | |
![]() | |
Född | Jules Émile Frédéric Massenet 12 maj 1842[1][2][3] Montaud[4][5] |
---|---|
Död | 13 augusti 1912[6][1][2] (70 år) Paris[7][4] |
Begravd | Égrevilles begravningsplats |
Medborgare i | Frankrike |
Utbildad vid | Conservatoire de Paris Lycée Saint-Louis ![]() |
Sysselsättning | Kompositör[8], pianist[4], librettist, universitetslärare, musikvetare, musikpedagog, organist[4] |
Befattning | |
Ordförande (1910–1910) Ordförande (1910–1910) | |
Arbetsgivare | Conservatoire de Paris |
Noterbara verk | Werther, Manon, Don Quichotte, Cendrillon, Thaïs och Hérodiade |
Maka | Ninon de Gressy (g. 1866–) |
Barn | Juliette Massenet (f. 1868) |
Föräldrar | Alexis Massenet |
Utmärkelser | |
Prix de Rome (1863) Resident på Villa Medici (1864)[9] Storofficer av Hederslegionen (1900)[10][11] Leopoldorden | |
Namnteckning | |
![]() | |
Redigera Wikidata |
Jules Émile Frédéric Massenet, född 12 maj 1842 i Montaud (numera en stadsdel i Saint-Étienne), död 13 augusti 1912 i Paris, var en fransk kompositör, främst av operor.
Massenet gjorde snabb karriär i Paris. Han började som pianist och vann som sjuttonåring första pris i musikkonservatoriets pianoklass. Därefter satsade han på komposition. När han erhållit stora Rompriset för sin kantat David Rizzio 1863 fick han möjlighet att studera utomlands, bland annat i Italien i tre år.
Vid återkomsten fick han en opéra comique La grand' tante uppförd, men de följande åren ägnades främst åt orkester- och oratoriemusik och skapade det dramatiska oratoriet Marie-Magdeleine. Han skapade även sju orkestersviter av vilka Måleriska scener (franska: Scénes pittoresques) och Bilder från Elsass (franska: Scénes Alsaciennes) ofta spelas.
1884 utkom operan Manon som gjorde Massenet till sin tids mest firade operakomponist i Frankrike. Sedan följde en rad operor, bland andra Le Cid 1885, Werther 1891 och Thaïs 1894.
Massenet var uppenbart eklektisk och har ofta växlat tonspråk, men ändå åstadkommit flera uppskattade verk.
|