I den här artikeln kommer vi att ta upp ämnet Georg Funkquist på djupet, i syfte att ge våra läsare en bred och detaljerad bild av denna fråga. Med tidens gång har Georg Funkquist blivit allt mer relevant i dagens samhälle, vilket väckt stort intresse och debatt bland experter och allmänhet. Från dess början till nutid har Georg Funkquist genererat många motstridiga åsikter, varför vi i den här artikeln kommer att fokusera på att analysera och exponera de olika perspektiven som finns kring detta ämne, för att erbjuda våra läsare en komplett och objektiv vision. .
Georg Funkquist | |
![]() Isa Quensel som Franzi och Georg Funkquist som den 80-årige Johann Brunner i tredje akten av operetten Tre valser 1942. | |
Född | Georg Herman Fredrik Funkquist 13 mars 1900 Uppsala |
---|---|
Död | 23 oktober 1986 (86 år) Stockholm |
Släktingar | Herman Funkquist (far) Olof Bendz (morfar) |
IMDb SFDb |
Georg Herman Fredrik Funkquist, född 13 mars 1900 i Uppsala, död 23 oktober 1986 i Hedvig Eleonora församling, Stockholm,[1] var en svensk skådespelare.
Efter avslutade studier vid Lunds universitet genomgick Georg Funkquist Dramatens elevskola 1921–1923. Därifrån kom han till Svenska teatern, Stockholm, där han stannade till 1925, och övergick därefter för spelåret 1925–1926 till Vasateatern. 1926–1927 var Funkquist knuten till Folkteatern i Stockholm, 1927–1928 till Svenska Teatern i Helsingfors, 1929–1930 till Folkets hus teater i Stockholm, 1931–1932 till Stora Teatern, Göteborg, 1933–1935 till Blancheteatern, 1936–1937 till Vasateatern och 1938–1945 till Dramaten. Under 1940-talet spelade Funkquist på Oscarsteatern och Nya teatern i Stockholm men uppträdde även på Kungliga teatern 1944 som Calchas i Sköna Helena.[2]
I Sverige hade han en framgångsrik filmkarriär. På 1950-talet engagerades han vid Nya Teatern i Stockholm och under olika perioder vid Dramaten. Han var även en uppskattad uppläsare i radio.
Funkquist var son till Herman Funkquist och dotterson till Olof Bendz. Han var ogift och är begravd på Ingarö kyrkogård.[3]
År | Produktion | Upphovsmän | Teater |
---|---|---|---|
1948 | Henne vi glömmer: Livet är vackert Livet er skønt |
Leck Fischer | Nya Teatern[36] |
1964 | Karusellen The Apple Cart |
George Bernard Shaw Översättning Lennart Lagerwall |
Stockholms stadsteater |
År | Roll | Produktion | Regi |
---|---|---|---|
1941 | Erik Johanson, innehar frisersalong | John Blundqvist Berco |
Carl-Otto Sandgren[37] |
1942 | Falk | Herr Dillman får besök Bigi Wennberg och Gösta Rybrant |
Carl-Otto Sandgren[38] |
1944 | Ason, heter egentligen Jonasson | Amiralinnan Hilding Östlund |
Gunnar Olsson[39] |
1945 | Evas far | Blotta misstanken Karl Ragnar Gierow |
Alf Sjöberg[40] |
1949 | Filip | Filip Collins äventyr: Detektiven Kenyons blandade känslor Frank Heller |
Knut Ström[41] |
1950 | Arne Logren | Hillmans detektivbyrå: Alias Henry Grundt Folke Mellvig |
Lars Madsén[42] |
R.B. Waring | Det hemliga rummet Nigel Balchin |
Henrik Dyfverman[43] |