Georg Funkquist

I den här artikeln kommer vi att ta upp ämnet Georg Funkquist på djupet, i syfte att ge våra läsare en bred och detaljerad bild av denna fråga. Med tidens gång har Georg Funkquist blivit allt mer relevant i dagens samhälle, vilket väckt stort intresse och debatt bland experter och allmänhet. Från dess början till nutid har Georg Funkquist genererat många motstridiga åsikter, varför vi i den här artikeln kommer att fokusera på att analysera och exponera de olika perspektiven som finns kring detta ämne, för att erbjuda våra läsare en komplett och objektiv vision. .

Georg Funkquist
Isa Quensel som Franzi och Georg Funkquist som den 80-årige Johann Brunner i tredje akten av operetten Tre valser 1942.
Isa Quensel som Franzi och Georg Funkquist som den 80-årige Johann Brunner i tredje akten av operetten Tre valser 1942.
FöddGeorg Herman Fredrik Funkquist
13 mars 1900
Uppsala
Död23 oktober 1986 (86 år)
Stockholm
SläktingarHerman Funkquist (far)
Olof Bendz (morfar)
IMDb SFDb

Georg Herman Fredrik Funkquist, född 13 mars 1900 i Uppsala, död 23 oktober 1986 i Hedvig Eleonora församling, Stockholm,[1] var en svensk skådespelare.

Biografi

Efter avslutade studier vid Lunds universitet genomgick Georg Funkquist Dramatens elevskola 1921–1923. Därifrån kom han till Svenska teatern, Stockholm, där han stannade till 1925, och övergick därefter för spelåret 1925–1926 till Vasateatern. 1926–1927 var Funkquist knuten till Folkteatern i Stockholm, 1927–1928 till Svenska Teatern i Helsingfors, 1929–1930 till Folkets hus teater i Stockholm, 1931–1932 till Stora Teatern, Göteborg, 1933–1935 till Blancheteatern, 1936–1937 till Vasateatern och 1938–1945 till Dramaten. Under 1940-talet spelade Funkquist på Oscarsteatern och Nya teatern i Stockholm men uppträdde även på Kungliga teatern 1944 som Calchas i Sköna Helena.[2]

I Sverige hade han en framgångsrik filmkarriär. På 1950-talet engagerades han vid Nya Teatern i Stockholm och under olika perioder vid Dramaten. Han var även en uppskattad uppläsare i radio.

Funkquist var son till Herman Funkquist och dotterson till Olof Bendz. Han var ogift och är begravd på Ingarö kyrkogård.[3]

Filmografi

Hela truppen från filmen För att inte tala om alla dessa kvinnor från 1964. Stående fr.v.: Allan Edwall, Georg Funkquist, Ingmar Bergman och Jarl Kulle. Sittande fr.v.: Karin Kavli, Bibi Andersson, Harriet Andersson, Gertrud Fridh, Barbro Hiort af Ornäs, Eva Dahlbeck och längst ut till höger Mona Malm.

Teater

Roller (ej komplett)

År Roll Produktion Regi Teater
1922 En sekreterare Riddar Blåskäggs åttonde hustru (La huitième femme de Barbe-Bleu)
Alfred Savoir		 Olof Molander Dramaten
Ligneray Äventyret (La belle aventure)
Gaston Arman de Caillavet och Robert de Flers		 Karl Hedberg Dramaten
1924 Charites porträtt (Charites Portræt)
Einar Christiansen		 Pauline Brunius Svenska teatern, Stockholm[5]
1925 Skuggan (L’ombra)
Dario Nicodemi		 Nils Johannisson Svenska teatern, Stockholm[6]
Bergeot Herrn som kommer klockan 5 (Le Monsieur de 5 heures)
Maurice Hennequin och Pierre Veber		 Knut Nyblom
Albert Ranft		 Svenska teatern, Stockholm[7]
Alarmklockan (La Sonnette dʼalarme)
Maurice Hennequin och Romain Coolus		 Gunnar Klintberg Vasateatern[8]
Camille Voizard Brinnande jord (Terre inhumaine)
François de Curel		 Gunnar Klintberg Vasateatern[9]
1926 Pinglet Borgmästarinnan (La Présidente)
Maurice Hennequin och Pierre Veber		 Albert Ranft Vasateatern[10]
1927 Klas Rölling Revyprimadonnan
Svasse Bergqvist		 Sigurd Wallén Folkteatern[11]
1928 Lord Rockmere Bättre folk (The Best People)
Avery Hopwood och David Gray		 Tollie Zellman Svenska Teatern, Helsingfors[12]
1929 En sergeant Siegfried
Jean Giraudoux		 Olof Molander Dramaten
1931 Anständighetens vällust (Il piacere dell'onesta)
Luigi Pirandello		 Anders de Wahl Turné[13]
1933 Antonio April, april eller Vad ni vill (Twelfth Night, or What You Will)
William Shakespeare		 Per Lindberg Blancheteatern[14]
1934 Medverkande Razzia, revy
Kar de Mumma		 Harry Roeck-Hansen Blancheteatern[15]
1935 Ludvig Vidén Härmed hava vi nöjet, revy
Kar de Mumma, Karl-Ewert och Alf Henrikson		 Harry Roeck-Hansen Blancheteatern[16]
1936 François Cassini de Paris (Nacht vor dem Ultimo)
Rudolf Lothar och Hans Adler		 Harry Roeck Hansen Vasateatern[17][18]
Tunnbindaren Han som ville bli bedragen (Le cocu magnifique)
Fernand Crommelynck		 Per Lindberg Vasateatern[19]
1937 Benedict Popinot Ungdomen kommer med åren (Vintage Wine)
Seymour Hicks och Ashley Dukes		 Gunnar Tolnæs Vasateatern[20]
Sewald I kärlek BC (Szerelemből elégtelen)
Ladislaus Bus-Fekete		 Martha Lundholm Vasateatern[21]
Axel i sjunde himlen (Axel an der Himmelstür)
Paul Morgan, Hans Schütz och Ralph Benatzky		 Max Hansen Vasateatern[22]
1939 Donald Navadel Mitt i Europa (Idiot’s Delight)
Robert E. Sherwood		 Rune Carlsten Dramaten
Ministern Nederlaget
Nordahl Grieg		 Svend Gade Dramaten
Adolf Kejsaren av Portugallien
Selma Lagerlöf		 Rune Carlsten Dramaten
1940 Surkart Mycket väsen för ingenting (Much Ado About Nothing)
William Shakespeare		 Alf Sjöberg Dramaten
Lektor Rygell Medelålders herre
Sigfrid Siwertz		 Rune Carlsten Dramaten
Kammarherren Den lilla hovkonserten (Das kleine Hofkonzert)
Toni Impekoven och Paul Verhoeven		 Rune Carlsten Dramaten
1941 Joseph Vi skiljas (Divorçons)
Victorien Sardou och Émile de Najac		 Alf Sjöberg Dramaten
Albert Chivers,
representent för Glyders läkemedel		 Gudarna le (Jupiter Laughs)
A.J. Cronin		 Carlo Keil-Möller Dramaten
1942 Stabsfuriren Beredskap
Gunnar Ahlström		 Alf Sjöberg Dramaten
Rolf Swedenhielm junior Swedenhielms
Hjalmar Bergman		 Carlo Keil-Möller Dramaten
Herr Kimber Ut till fåglarna (George Washington Slept Here)
George S. Kaufman och Moss Hart		 Alf Sjöberg Dramaten
1943 Gilbert Lantois Vår hemliga dröm (Jupiter)
Robert Boissy		 Carlo Keil-Möller Dramaten
Johann Brunner Tre valser (Drei Walzer)
Oscar Straus, Paul Knepler och Armin Robinson		 Leif Amble-Naess Oscarsteatern[23]
1944 Mr Bertie Barret Serenad
Staffan Tjerneld och Lajos Lajtai		 Leif Amble-Naess Oscarsteatern[24][25]
1945 Medverkande Taggens varuhusrevy
Georg Eliasson och Gösta Rybrant		 Per-Axel Branner Nya Teatern[26][27]
Alexander I. Vershinin Tre systrar (Три сeстры, Tri sestry)
Anton Tjechov		 Per-Axel Branner Nya Teatern[28][29]
1946 Fadern Jag vill kärleken (Eurydice)
Jean Anouilh		 Per-Axel Branner Nya Teatern[30][31]
1947 Ed Devery Född igår (Born Yesterday)
Garson Kanin		 Per-Axel Branner Nya teatern[32]
1950 Adolphe Nina
André Roussin		 Per-Axel Branner Nya teatern[33]
1951 Låt mig ta hand om dig (Gather no moss)
Max Catto		 Ernst Eklund Lisebergsteatern
1956 Greven Sällskapslek
Erland Josephson		 Gunnar Ekström Helsingborgs stadsteater
1958 Greve Hector de Clérambard Clérambard
Marcel Aymé		 Gösta Folke Norrköping-Linköping stadsteater
1959 Pickering My Fair Lady
Frederick Loewe och Alan Jay Lerner		 Sven Aage Larsen Oscarsteatern[34]
1961 Argan Den inbillningssjuke (Le Malade imaginaire)
Molière		 Sandro Malmquist Riksteatern[35]

Regi

År Produktion Upphovsmän Teater
1948 Henne vi glömmer: Livet är vackert
Livet er skønt 		Leck Fischer Nya Teatern[36]
1964 Karusellen
The Apple Cart		 George Bernard Shaw
Översättning Lennart Lagerwall		 Stockholms stadsteater

Radioteater

Roller

År Roll Produktion Regi
1941 Erik Johanson, innehar frisersalong John Blundqvist
Berco		 Carl-Otto Sandgren[37]
1942 Falk Herr Dillman får besök
Bigi Wennberg och Gösta Rybrant		 Carl-Otto Sandgren[38]
1944 Ason, heter egentligen Jonasson Amiralinnan
Hilding Östlund		 Gunnar Olsson[39]
1945 Evas far Blotta misstanken
Karl Ragnar Gierow		 Alf Sjöberg[40]
1949 Filip Filip Collins äventyr: Detektiven Kenyons blandade känslor
Frank Heller		 Knut Ström[41]
1950 Arne Logren Hillmans detektivbyrå: Alias Henry Grundt
Folke Mellvig		 Lars Madsén[42]
R.B. Waring Det hemliga rummet
Nigel Balchin		 Henrik Dyfverman[43]

Referenser

  1. ^ Sveriges dödbok 1901-2013, (Version 6.0) Sveriges släktforskarförbund (2014) ISBN 9187676648
  2. ^ Funkquist, Georg i Svensk uppslagsbok (andra upplagan, 1947–1955)
  3. ^ Gravar.se
  4. ^ Aftonbladet, 22 april 1941, sid. 10
  5. ^ Dagens Nyheter: s. 7. 24 september 1924. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1924-09-24/261/7. Läst 27 juli 2015. 
  6. ^ Wifstrand, Naima (1962). Med och utan paljetter. Stockholm: Bonnier. sid. 103. Libris 8081302 
  7. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 7. 30 april 1925. http://arkivet.dn.se/tidning/1925-04-30/115/7. Läst 19 februari 2017. 
  8. ^ ”Vasateatern skönare”. Dagens Nyheter: s. 7. 1 september 1925. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1925-09-01/236/7. Läst 1 augusti 2015. 
  9. ^ ”Brinnande jord”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22439&pos=317. Läst 11 juli 2015. 
  10. ^ ”Borgmästarinnan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22443&pos=322. Läst 11 juli 2015. 
  11. ^ ”Fars med fart på Folkan”. Scenen (Erik Ljungberger) 13 (6): sid. 214. 1927. https://runeberg.org/scenen/1927/0214.html. Läst 11 mars 2017. 
  12. ^ Hj. L. (27 januari 1928). ”Edvin Ingbergs 25-årsjubileum på Svenska teatern”. Hufvudstadsbladet: s. 10. https://digi.kansalliskirjasto.fi/sanomalehti/binding/1535084?page=10. Läst 29 december 2024. 
  13. ^ Manstad, Margit (1987). Och vinden viskade så förtroligt. Stockholm: Läsförlaget AB. sid. 98. Libris 7673797. ISBN 91-7902-067-4 
  14. ^ ”April! April! eller Vad ni vill”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22064&pos=73. Läst 11 april 2016. 
  15. ^ ”Eftersläckning i Blanche's”. Dagens Nyheter: s. 11. 5 maj 1934. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1934-05-05/120/11. Läst 23 april 2016. 
  16. ^ ”Härmed hava vi nöjet...”. Dagens Nyheter: s. 1. 5 maj 1935. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1935-05-05/121/1. Läst 8 januari 2016. 
  17. ^ Från Stockholms teatrar i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1936) sid. 374-375
  18. ^ Bo Bergman (14 februari 1936). ”'Cassini de Paris' på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 10. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1936-02-14/43/10. Läst 27 augusti 2015. 
  19. ^ ”Han som ville bli bedragen”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14199&pos=393. Läst 28 april 2016. 
  20. ^ ”Ungdomen kommer med åren”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14227&pos=402. Läst 30 april 2016. 
  21. ^ ”I kärlek....Bc”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14236&pos=403. Läst 30 april 2016. 
  22. ^ ”Teater Musik Film: Vasans premiär”. Dagens Nyheter: s. 9. 29 december 1937. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1937-12-29/353/9. Läst 1 maj 2016. 
  23. ^ Oscar Rydqvist (23 september 1943). ”"Tre valser" på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1943-09-22/258/17. Läst 11 juli 2015. 
  24. ^ Serenad på Oscarsteatern, programblad, 1944
  25. ^ Y.F. (22 september 1944). ”Svensk operett på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 6. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1944-09-22/258/6. Läst 2 februari 2016. 
  26. ^ ”Taggens varuhus”. Musik- och Teaterbiblioteket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14113&pos=972. Läst 15 mars 2025. 
  27. ^ Sten af Geijerstam (8 september 1945). ”Den fjärde 'Taggen'”. Dagens Nyheter: s. 10. https://arkivet.dn.se/tidning/1945-09-08/11161-243/10. Läst 15 mars 2025. 
  28. ^ ”Tre systrar”. Musik- och Teaterbiblioteket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14123&pos=974. Läst 15 mars 2025. 
  29. ^ Sten af Geijerstam (6 december 1945). ”Tjechovpjäs på Nya Teatern blev konstnärlig framgång”. Dagens Nyheter: s. 14. https://arkivet.dn.se/tidning/1945-12-06/11161-332/14. Läst 15 mars 2025. 
  30. ^ ”Jag vill kärleken”. Musik- och Teaterbiblioteket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14131&pos=979. Läst 16 mars 2025. 
  31. ^ Sten af Geijerstam (15 november 1946). ”Nyan: 'Jag vill kärleken' en konstnärlig framgång”. Dagens Nyheter: s. 14. https://arkivet.dn.se/tidning/1946-11-15/11161-312/14. Läst 17 mars 2025. 
  32. ^ ”Teater Musik Film: Nya Teatern: 'Född i går'”. Dagens Nyheter: s. 11. 5 september 1947. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1947-09-05/239/11. Läst 19 januari 2016. 
  33. ^ Manstad, Margit (1987). Och vinden viskade så förtroligt. Stockholm: Läsförlaget AB. sid. 234. Libris 7673797. ISBN 91-7902-067-4 
  34. ^ ”My Fair Lady”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF25012&pos=102. Läst 15 juni 2015. 
  35. ^ Ebbe Linde (5 oktober 1961). ”Molière gästar Karlstad”. Dagens Nyheter: s. 14. https://arkivet.dn.se/tidning/1961-10-05/270/14. Läst 18 juli 2018. 
  36. ^ ”Livet är vackert”. Musik- och Teaterbiblioteket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=P12076&pos=986. Läst 18 mars 2025. 
  37. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 22. 27 juni 1941. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1941-06-27/170/22. Läst 29 januari 2016. 
  38. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 20. 14 februari 1942. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1942-02-14/43/20. Läst 30 januari 2016. 
  39. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 28. 20 maj 1944. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1944-05-20/135/28. Läst 2 februari 2016. 
  40. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 28. 20 januari 1945. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1945-01-20/18/28. Läst 6 februari 2016. 
  41. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 20. 14 maj 1949. https://arkivet.dn.se/tidning/1949-05-14/128/20. Läst 29 januari 2022. 
  42. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 18. 21 januari 1950. https://arkivet.dn.se/tidning/1950-01-21/19/18. Läst 19 december 2021. 
  43. ^ ”Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 30. 30 mars 1950. https://arkivet.dn.se/tidning/1950-03-30/86/30. Läst 19 december 2021. 

Externa länkar