Sycorax
Idag ska vi fördjupa oss i den fascinerande världen av Sycorax. Sedan urminnes tider har Sycorax varit en källa till intriger, spänning och debatt. Oavsett om det är dess inverkan på samhället, dess relevans i historien eller dess inflytande på den moderna världen, har Sycorax alltid haft en framträdande plats i människors sinnen och hjärtan. I den här artikeln kommer vi att utforska betydelsen och innebörden av Sycorax i detalj, analysera dess inverkan på olika aspekter av vardagen och fördjupa oss i anledningarna till varför Sycorax fortsätter att generera intresse och passion idag. Så gör dig redo att fördjupa dig i en fängslande resa genom historien, kulturen och relevansen av Sycorax i dagens värld.
| Sycorax | |
 Fotografier från upptäckten av Sycorax. | |
| Upptäckt[1] | |
|---|---|
| Upptäckare | Philip D. Nicholson Brett J. Gladman Joseph A. Burns John J. Kavelaars |
| Upptäcktsdatum | 6 september 1997 |
| Upptäcktsmetod | Haleteleskopet |
| Beteckningar | |
| Alternativnamn | Uranus XVII (17) S/1997 U 2 |
| Uppkallad efter | Sycorax |
| Omloppsbana[2][3] | |
| Epok: 1 januari 2000 | |
| Banmedelradie | 12179400 km |
| Excentricitet | 0,5219 |
| Siderisk omloppstid | 1288,38 d |
| Medelanomali | 266,583° |
| Inklination | 159,42° |
| Longitud för uppstigande nod | 263,034° |
| Medelrörelse | 0,2794217°/d |
| Periapsisargument | 20,103° |
| Måne till | Uranus |
| Propra banelement[2][3] | |
| Periapsisprecession | 1393,43 a |
| Precession för uppstigande nod | 1863,29 a |
| Fysikaliska data | |
| Medelradie | 75 km[4][5] |
| Area | ≈ 70000 km² (uppskattat) |
| Volym | ≈ 1800000 km³ (uppskattat) |
| Massa | ≈ 2,3 × 1018 kg (uppskattat) |
| Medeldensitet | 1,5 g/cm³ |
| GM | 0,18 km³/s² |
| Rotationsperiod | 3,6 h[6] |
| Albedo | 0,04[4][5] |
| Temperatur | ≈ 65 K (uppskattat) |
| Skenbar magnitud | 20,8 R[4][5] |
Sycorax är en av Uranus månar. Den upptäcktes 1997 av en grupp amerikanska astronomer med hjälp av Hale-teleskopet, och fick den tillfälliga beteckningen S/1997 U 2. Den är också betecknad Uranus XVII.
Sycorax är en av de minsta av Uranus månar och nummer fem i ordning utanför de fem stora månarna. Den har en diameter på ca 190 km. Utöver dess bana runt planeten och dess mycket låga albedo, är Sycorax egenskaper i stort sett okända. Den har en retrograd rörelse runt planeten, vilket betyder att den rör sig i motsatt riktning av planetens rotation.
Sycorax är uppkallad efter en häxa som är mor till Caliban i William Shakespeares pjäs Stormen.
Källor
- ^ Gladman, B. J.; Nicholson, P. D.; Burns, J. A.; Kavelaars, J. J.; Marsden, B. G.; Williams, G. V.; Offutt, W. B. (1998). ”Discovery of two distant irregular moons of Uranus”. Nature 392 (6679): sid. 897–899. doi:.
- ^ ”Planetary Satellite Mean Orbital Parameters” (på engelska). JPL/NASA. 23 augusti 2013. https://ssd.jpl.nasa.gov/?sat_elem. Läst 10 juni 2015.
- ^ Brozovic, M. och Jacobson, R. A. (2009) ”The Orbits of the Outer Uranian Satellites”, Astronomical Journal 137, 3834.
- ^ ”Planetary Satellite Physical Parameters” (på engelska). JPL/NASA. 19 februari 2015. https://ssd.jpl.nasa.gov/?sat_phys_par. Läst 10 juni 2015.
- ^ Sheppard, S. S., Jewitt, D., Kleyna, J. 2005. ”An Ultradeep Survey for Irregular Satellites of Uranus: Limits to Completeness”, Astronomical Journal 129, 518-525.
- ^ Maris, Michele; Carraro, Giovanni; Parisi, M.G. (2007). ”Light curves and colours of the faint Uranian irregular satellites Sycorax, Prospero, Stephano, Setebos, and Trinculo”. Astronomy&Astrophysics 472 (1): sid. 311–319. doi:. https://arxiv.org/abs/0704.2187.
Externa länkar
- Discovery of two distant irregular moons of Uranus (engelska) [inloggning kan krävas]
- Photometry of Irregular Satellites of Uranus and Neptune (engelska)
- An Ultradeep Survey for Irregular Satellites of Uranus: Limits to Completeness (engelska)
- Implied Evolutionary Differences of the Jovian Irregular Satellites from a BVR Color Survey (engelska) [inloggning kan krävas]
| ||||||||
