Måne
I den här artikeln kommer vi att grundligt utforska ämnet Måne och analysera dess olika aspekter ur ett kritiskt och objektivt perspektiv. Måne är ett ämne som har skapat stort intresse och debatt i det moderna samhället, och det är viktigt att undersöka det grundligt för att förstå dess inverkan på vårt dagliga liv. Genom hela den här artikeln kommer vi att ta upp olika synpunkter och åsikter om Måne, och erbjuda en heltäckande och balanserad syn som gör att läsaren kan bilda sig en egen uppfattning om saken. Från dess ursprung till dess framtida implikationer kommer vi att fördjupa oss i alla nyanser av Måne för att ge en fullständig översikt över detta ämne som är så relevant idag.
En måne, naturlig satellit eller drabant är en himlakropp som kretsar kring en planet eller en asteroid i ett solsystem. Ordet i bestämd form – månen – avser planeten jordens måne. Det finns inte i något fall belagt att någon måne har egna månar. De flesta stora månar i solsystemet är bundna i synkron rotation med en och samma sida vänd mot planeten. Ett exempel på en måne som inte beter sig på detta vis är Hyperion som roterar kaotiskt kring Saturnus.
En asteroidmåne är en måne som kretsar kring en asteroid.
En måne kan ha bildats samtidigt som moderplaneten eller senare infångats av planetens gravitationskraft. I solsystemet finns i nuläget 288 månar runt sex av de åtta planeterna:
- Jorden – månen
- Mars – Phobos och Deimos
- Jupiter – Ganymedes (som är solsystemets största måne), Io, Europa, Callisto och 91 andra kända månar
- Saturnus – Titan (den enda månen i solsystemet som har en tät atmosfär), Rhea, Enceladus, Dione, Tethys, Hyperion, Japetus och 139 andra kända månar
- Uranus – Titania, Oberon, Ariel, Umbriel, Miranda och 23 andra kända månar
- Neptunus – Triton och 15 andra kända månar
Runt dvärgplaneten Pluto känner man till fem månar: Charon, Nix, Hydra, Kerberos och Styx. Charon och Pluto kallas ibland för en dubbel-dvärgplanet. Charon visar alltid samma sida mot Pluto och Pluto visar alltid samma sida mot Charon.
Även asteroider har månar. Sonden Galileo tog 1993 de första bilderna på Dactyl som är en måne till asteroiden 243 Ida. Astronomerna känner nu (januari 2024) till mer än 500 asteroider och transneptunska objekt runt vilka det kretsar månar.
Se även
Referenser
- ^ ”Hyperion”. NASA Science. https://science.nasa.gov/saturn/moons/hyperion/. Läst 18 januari 2024.
- ^ ”Moons of Jupiter”. NASA Science. https://science.nasa.gov/jupiter/moons/. Läst 9 juli 2024. ”Jupiter has 95 moons that have been officially recognized by the International Astronomical Union.”
- ^ ”Saturn Moons”. NASA Science. https://science.nasa.gov/saturn/moons/. Läst 9 juli 2024. ”As of June 8, 2023, Saturn has 146 moons in its orbit.”
- ^ ”Uranus Moons”. NASA Science. https://science.nasa.gov/uranus/moons/. Läst 9 juli 2024.
- ^ ”Neptune Moons”. NASA Science. https://science.nasa.gov/neptune/moons/. Läst 9 juli 2024.
- ^ Williams, David R. (11 januari 2024). ”Pluto Fact Sheet”. NASA. https://nssdc.gsfc.nasa.gov/planetary/factsheet/plutofact.html. Läst 9 juli 2024.
- ^ ”Pluto Facts”. The Nine Planets. 4 januari 2021. https://nineplanets.org/pluto/. Läst 16 januari 2024.
- ^ ”Asteroid 243 Ida and its newly discovered moon, Dactyl” (på engelska). www.esa.int. 27 februari 2002. https://www.esa.int/ESA_Multimedia/Images/2001/07/Asteroid_243_Ida_and_its_newly_discovered_moon_Dactyl. Läst 16 januari 2024.
- ^ Wm. Robert Johnston (15 januari 2024). ”Asteroids with Satellites” (på engelska). Johnston's Archive. http://www.johnstonsarchive.net/astro/asteroidmoons.html. Läst 16 januari 2024.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör måne.
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|