I följande artikel kommer vi att på djupet utforska ämnet Wikipedia:Källhänvisningar, som har varit föremål för intresse och debatt inom olika områden. Från dess inverkan på samhället till dess relevans i historien har Wikipedia:Källhänvisningar varit föremål för studier och analys av både experter och fans. Genom åren har Wikipedia:Källhänvisningar visat sig vara ett mycket viktigt och mångfacetterat ämne, vilket gör det värt att analyseras ur olika perspektiv. I den här artikeln kommer vi att fördjupa oss i de olika dimensionerna av Wikipedia:Källhänvisningar och undersöka dess inflytande i olika sammanhang, i syfte att ge en heltäckande och berikande vision om detta ämne.
Denna sida är en riktlinje på svenskspråkiga Wikipedia. Riktlinjedokument beskriver arbetssätt som de flesta användare rekommenderar – om så inte är fallet ska sidan uppdateras. Större förändringar bör dock kommenteras på diskussionssidan. |
Riktlinjer |
---|
Samarbete
Innehåll
Struktur
|
Manual | |
---|---|
För läsare
| |
För skribenter
| |
För administratörer
| |
Se även
| |
Genom att hänvisa till verifierbara källor skall uppgifterna man inför när man skriver eller redigerar en artikel kunna kontrolleras av läsaren. Där ska framgå uppgifternas korrekthet och neutralitet, särskilt om dessa har ifrågasatts eller kan komma att ifrågasättas eller om uppgifterna kan komma att föråldras. Wikipedia får inte innehålla tidigare opublicerade uppgifter. För närmare anvisningar om vilka uppgifter som behöver källor och vilka källor som är acceptabla, se även Wikipedia:Introduktion till källhänvisningar, policyn Wikipedia:Verifierbarhet och essän Wikipedia:Trovärdiga källor.
Artikelns källor bör därför anges med källhänvisningar, det vill säga beskrivande text som identifierar källan unikt och tillräckligt detaljerat så att den kan beställas via bibliotek eller hämtas på nätet och så att den intresserade kan hitta uppgiften i källan. Utöver den allmänna källhänvisningen i slutet av texten (där den kompletta källhänvisningen anges) är det, för att underlätta verifierbarheten, önskvärt att källnoter (fotnoter med källinformation) placeras efter den information eller påstående som tagits från respektive källa.
För att inte glömma någon uppgift, och för att erhålla konsekvent formatering av källförteckningen, rekommenderas användning av de källmallar som skapats enkom för detta.
Källhänvisningar är särskilt viktiga vid sifferuppgifter, kontroversiella påståenden, värdeladdade ord, vaga syftningar ("vissa anser") och andra uppgifter som kan komma att ifrågasättas. Källor bör läggas in när någon har ifrågasatt en uppgift, exempelvis om någon har lagt in wikikoden {{källa behövs}} efter en mening, som resulterar i kvalitetsmallen . Om artikeln återger kritik och icke-neutrala åsikter är det viktigt att ange vem som har åsikten eller uppfattningen, att uppge källa för detta, och att även återge andra kända uppfattningar. Källhänvisningar krävs dessutom för att påvisa att artikeln handlar om ett känt ämne som uppmärksammats i oberoende källor, och att den därför inte bör raderas från Wikipedia.
För att inte göra sig skyldig till plagiat och upphovsrättsintrång citerar man normalt inte långa stycken ur en upphovsrättsligt skyddad källa, utan man refererar källan, det vill säga sammanfattar och skriver om med egna ord. Plagiat kan upptäckas med verktyg för plagiatkontroll, och raderas då omedelbart.
{{källa behövs}}
.Artikeln ska uppge källa för det mesta materialet i artikeln, och helst använda fotnoter för att tydligt knyta specifika uppgifter i artikeln till dess källor. Vissa undantag kan tänkas, i synnerhet från kravet på fotnoter:
Av källhänvisningen bör framgå vilken typ av källa det är frågan om, exempelvis vetenskaplig journal, lärobok utgiven på akademiskt förlag, studentuppsats eller nyhetsartikel, för att läsaren ska kunna värdera källans trovärdighet och neutralitet. Likaså är det bra att ange vilken institution som står bakom publikationen.
Ibland framgår källans karaktär av namnet, men det förekommer att man väljer namn så att de skall ge större auktoritet åt partisk text. Det är stor skillnad på om "Miljönytt" är utgiven av Miljöskyddsförbundet eller Industrins intresseförening.
Det finns många olika källor, till exempel:
Forskningsartiklar hittar man enklast via Google Scholar, men ofta krävs att man är student eller högskoleanställd och loggar in via ett högskolebiblioteks webbplats för att få tillgång till fulltextversion av artikeln, eller att man beställer artikeln via ett bibliotek. Böcker kan beställas via bibliotek, men finns ofta inskannade på Google Books. Gamla svenska uppslagsverk och andra svenska böcker finns inskannade på runeberg.org. Fria engelskspråkiga texter, bilder och videofilmer finns på archive.org.
Nya översättningar från andra språkversioner av Wikipedia brukar märkas med ursprungsmallen {{artikelursprung}}
, eller någon av dess varianter såsom {{enwp}}
. Det är även önskvärt att fylla i några av parametrarna i mallen, då det underlättar betydligt vid kontroll av ursprunget. Vägledning finns på respektive mallsida. Vanligen läggs ursprungsmallen in under rubriken Referenser. I annat fall kan den förekomma i slutet av artikeln men ovanför standardsortering och kategorier. Ursprungsmallen kan inte fungera som godtagbar källa i artikeln, utan källorna läggs till i artikeln utöver den.
Källor kan antingen kopieras över till den svenskspråkiga artikeln eller nyskapas i den. Vid kopiering översätter man parametrar, källtext och datumformat utifrån svenska skrivregler och svenskspråkiga Wikipedias standard. Om källan är på annat språk än svenska fyller man även i språkparametern om det är en fotnot eller lägger till mallen {{språkikon}}
intill källangivelsen.
Då alla källorna i ursprungsartikeln inte kontrollerats, men det (till den berörda delen) är frågan om en översättning trogen originalet skiljer sig åsikterna om huruvida och hur källorna för ursprungsartikeln skall anges. Det finns tre möjligheter:
Om källor angivits som inte kontrollerade vid översättningen bör de efter hand kontrolleras och överföras till den normala notapparaten. Om källorna utelämnats bör källor tillföras.
En del användare översätter gärna bra artiklar från andra språkversioner. Andra tycker att man når bättre resultat om man utgår direkt från bra källor (eventuellt med inspiration från den andra språkversionen). Valet beror ofta på typen av artikel och hur mycket tid man har till förfogande. Vid ren översättning utan att kontrollera några källor bör man vara medveten om att man riskerar att föra över felaktigheter, körsbärsplockning och andra misstag.
Man bör ange den källa man läst, inte i första hand källans ursprungskälla. Då man använder en bok är det den som skall anges som källa, inte de källor boken i sin tur hänvisar till. En kommentar om ursprungskällan är dock ofta välkommen.
Då man översätter en artikel från någon annan språkversion av Wikipedia bör man i mån av möjlighet verifiera dess källor, såväl att de stöder uppgifterna som att de är aktuella och trovärdiga. Ofta är dock en del av källorna otillgängliga och andra svåra att kontrollera med måttligt arbete. Se #Översättningar från andra språkversioner ovan om hur man brukar förfara.
Manual | |
---|---|
För läsare
| |
För skribenter
| |
För administratörer
| |
Se även
| |
Det är viktigare att ange källor på Wikipedia än hur de anges.
Källhänvisningar bör alltid anges i slutet av artikeln, i regel under en rubrik Källor, Källhänvisningar eller Referenser. Ibland kan även underrubriker som Noter användas, men underrubriker är ofta inte nödvändiga. Däremot bör aldrig rubriken "Litteratur" användas, eftersom denna används för material under rubriker som "Vidare läsning" eller "Bibliografi".
En källhänvisning på Wikipedia bör dock helst anges dels i kortform i en fotnot, dels fullständigt utskriven under rubriken Referenser, Källor eller Källhänvisningar. Källbeskrivningen bör vara så detaljerad att läsaren kan beställa källan på ett bibliotek eller hämta den från nätet, och kan kontrollera att artikelns referat (sammanfattning av källan) stämmer med källan. Att enbart uppge källans webbadress är otillräckligt, utan webbsidans titel, bakomliggande organisation, författare och uppdateringsdatum bör framgå. För att läsaren ska kunna värdera källans trovärdighet bör det även framgå av källbeskrivningen vilken karaktär källan har, exempelvis vetenskaplig artikel, bok utgiven på akademiskt förlag, artikel i nyhetstidning, organisations webbplats, och så vidare.
Wikipedias olika språkversioner använder ofta källhänvisningar som baseras på en kombination av Oxfordsystemet (upphöjd siffra) och Vancouversystemet (inom hakparentes). I en Wikipediaartikel markeras ofta upprepade hänvisningar till samma källhänvisning genom samma nottecken. Listningen av källorna i referenslista och källförteckning varierar men är ofta av antingen Harvard- eller Oxfordtyp.
För att kunna verifiera enskilda (avgränsade) uppgifter i en artikel bör källorna helst anges som källnoter. Wikipedias källnoter anger källa nummer 1 i källförteckningen. Detta kan beskrivas som en blandning mellan det i vetenskapliga publikationer vanliga Vancouversystemet (där används för att hänvisa till källa nummer 1 i källförteckningen) och Oxfordsystemet (där fotnoten 1 hänvisar till källa nummer 1 i källförteckningen).
Om du klickar på "redigera" i en artikel får du upp en grafisk editor som kallas VisualEditor. För att infoga en källnot placerar du markören i artikeltexten efter den uppgift som understöds av källan, klicka sedan på "Ange källa" i verktygsraden och då öppnas en dialogruta där du kan klistra in en url, doi, eller pmed till källan, eller manuellt fylla i information om källan. Välj sedan infoga.
I det poppuppfönster som dyker upp kan du i den översta rutan skriva exempelvis:
Smith, R (1982): ”Månens storlek”, Scientific American, sid. 46-53, vol 2, No 46. ”Quotation in original language”
Artikeltitlar skrivs vanligen inom citattecken enligt ovan, medan bok/publikationstitlar brukar kursiveras. Markera därför publikationsstiteln Scientific American, gå in på menyn "Textstil" och välj "Kursiv".
Artikeltiteln länkas ofta till en webbplats. Markera därför artikeltiteln ”Månens storlek”, klicka på ikonen "Länk" och ange webbadressen (URL:en), exempelvis http://www.scientificamerican.com/moonsize .
I poppuppfönstrets översta redigeringsfält står det nu:
Smith, R (1982): ”Månens storlek”, Scientific American, sid. 46-53, vol 2, No 46. ”Quotation in original language”
Istället för "Quotation in original language" kan du lägga in ett ordagrant citat. Se nedan för motivering och utformning.
Stäng källnotens poppuppfönster genom att klicka på "Lägga till källa". Gör eventuellt fler redigeringar.
Kontrollera att listan ser korrekt ut. När du är redo, klicka på "Spara sidan", "Granska dina ändringar" (motsvarande wikikod visas då) och slutligen på "Spara".
Ett alternativ till att själv utforma typografi enligt ovan är att ta hjälp av en källmall. I källnotens poppuppfönster går man då in på menyn "Infoga" och väljer "Mall". Där matar man in namnet på källmallen, exempelvis webbref, bokref, tidningsref eller tidskriftsref. Se nedan för beskrivning av källmallarnas syften. Ett nytt poppuppfönster visas då med några tiotal fält som kan fyllas i, exempelvis författare, titel, URL, publiceringsdatum, hämtdatum, sida, förlag, citat, med flera. Stäng mallens poppuppfönster genom att trycka på knappen "Infoga mall".
Poppuppfönstrets knapp "Återanvänd" möjliggör att man kan hänvisa till samma källa flera gånger i samma artikel.
Om artikeln saknar källförteckning med fotnotslista, skriv in rubriken "Källor" (och eventuellt "Noter") i slutet av artikeln, placera musen på raden under rubriken, klicka på "Infoga" och "Referenslista".
Både källnoternas poppuppfönster och referenslistans poppuppfönster har ett fält kallat "grupp" som sällan används, men som ger möjlighet att dela in källförteckningen i grupper, exempelvis webbkällor under en underrubrik och bokkällor under en annan.
Om du klickar på "Redigera wikikod" istället för "Redigera" i en artikel kan du skriva in wikikod för källnoter och källförteckning. I wikikoden anges källnoter mellan <ref>
-taggar. Samtliga källnoter visas sedan på den plats längre ner i artikeln där taggen <references/>
anges (eller <references>...</references>
enligt nedan), vanligen under rubriken Referenser eller Noter (se WP:Disposition).
Exempelvis kan du lägga in följande wikikod:
Enligt vetenskapsmän är solen ganska stor.<ref>Miller, E (2005): ”Solen”, Academic Press, sid. 23.</ref>
Månen däremot, är inte så stor.<ref>Smith, R (1982): , ''Scientific American'', sid. 46-53, vol 2, No 46. ”Quotation in original language”</ref>
== Referenser ==
<references />
Därmed blir resultatet det här:
Enligt vetenskapsmän är solen ganska stor. Månen, däremot, är inte så stor.
Källförteckningen dyker upp automatiskt vid koden <references/>
.
Samma källnot kan användas på flera platser i en artikel genom parametern name; samma text används då för alla fotnoter med samma name-parameter. Om olika ställen i samma källa används är det dock bäst att använda skilda källnoter, så att avsnitt och sidnummer kan anges separat. Skriv då övrig information (titel, författare etc.) skilt från källnoterna under underrubriken Källor.
För att undvika att texten försvinner om den referens till noten där texten finns tas bort och göra brödtexten mer läslig i redigeringsläget, läggs texten lämpligen under rubriken Referenser. I brödtexten lägger man in källnoten genom <ref name="källnotsnamn" />
(citationstecknen kring namnet behövs i vissa fall och skadar aldrig; namnet måste dessutom innehålla minst en bokstav). Under rubriken Referenser ersätter man det sedvanliga <references/>
med
<references> <ref name="källnotsnamn">källnotstext eller källnotsmall</ref> <ref name="annankällnot">blabla</ref> </references>
Det går också att utelämna name-parametern och ange nottexten i samband med varje källnot eller att använda name-parametern för att hänvisa till en källnot definierad i brödtexten.
Då man tar bort en källnotsreferens med name-parameter och källnotstext är det viktigt att kontrollera att källnoten inte förekommer någon annanstans i artikeln och vid behov flytta källnotstexten till referensen som blir kvar, eller till avsnittet Referenser. Om man gör ett misstag gällande detta visas felmeddelandet "Referensfel" med röd text då man klickar på "Visa förhandsgranskning".
Källnoterna ingår i funktionen Cite som finns inlagd i Wikipedias programvara.
Källhänvisningars innehåll och utformning beror på typ av källa. För att få hjälp med korrekt typografisk formatering, och med att inte glömma viktiga uppgifter i källhänvisningen, kan man med fördel använda Wikipedias källmallar. Några exempel på källmallar är:
{{bokref}}
.
{{bokref|efternamn=Bergman|förnamn=Gösta|titel=Nya ord med historia|år=1966|upplaga=4:e uppl. 1974|isbn=91-518-0851-X}}
{{tidskriftsref}}
.{{tidningsref}}
.{{webbref}}
. Mallen Webbref bör enbart användas vid webbkälla som inte har karaktär av bok eller tidning.För att hitta ISBN-nummer kan webbplatsen ISBNdb användas. Libris kan även skapa en ifylld {{bokref}}
-mall, om man klickar på knappen "SKAPA REFERENS" när man fått fram rätt bok.
Använd den exakta titeln på verket du hänvisar till, utan att översätta till svenska. Om du har använt en översatt bok bör du dock ange den översatta titeln.
Källnoten bör placeras så nära den uppgift den avser som möjligt så att uppgiften ska kunna kontrolleras. Om källhänvisningen avser ett ord eller en del av en mening, bör källnoten ligga direkt efter det sista ordet (alternativt efter det källbelagda ordet) och före punkten. Om källhänvisningen avser en hel mening eller ett helt stycke bör källnoten ligga direkt efter den sista punkten (utan mellanslag innan).
Eftersom inte alla bidragsgivare förstår sig på notsystemet kan man vara tvungen att kontrollera att det inte smugit sig in uppgifter som inte stöds av källan. Ibland är man tvungen att justera formuleringarna så att det tydligt framgår vad som har stöd av en viss källa.
Om det ligger flera källnoter i följd efter varandra (när det exempelvis ser ut så här), går antingen all källbelagd information att finna i alla källorna, eller så är stycket hopskrivet av den information som finns i de olika källorna. Det är främst kontroversiella påståenden som brukar förses med mer än en källnot.
Längre citat i själva artikeln kan ge för stor tyngd åt den använda källan och kan göra artikeln mindre läsbar. Om artikeln domineras av citat kan det utgöra intrång mot återgivningsrätten. Därför bör direkta citat användas sparsamt. Citaten skall alltid åtföljas av uppgift om vem som citeras och källa för citatet i den använda formen (citat förvanskas lätt genom översättningar och också kontext är ofta viktigt).
Att lägga in ordagranna citat på ursprungsspråket i fotnoten och källförteckningen är emellertid att rekommendera, särskilt om källan inte finns online, om formuleringen kan vara svår att hitta i källan eller om någon har ifrågasatt referatet genom att lägga in mallen {{begär citat}}
. Citat i fotnoten underlättar för läsaren att kontrollera att referatet och översättningen är troget källan, och kan förhindra att referatet med tiden avviker från vad källan faktiskt säger, något som annars är ett vanligt problem på Wikipedia. Citat kan läggas in källförteckningen med hjälp av den för ändamålet avsedda parametern citat="..." i källmallen.
Var extra noggrann med hänvisningar till webbkällor som kräver inloggning.
I vissa fall går en källa inte att nå utan att logga in på en webbplats, oftast genom att först betala för det (betalvägg). Exempel kan vara vetenskapliga tidskrifter på nätet, tidningsartiklar på nätet, eller Nationalencyklopedin. Om en sådan används som källa är det bra att ange en direktlänk till artikeln, samt skriva ut artikelns titel. Därmed blir artikeln lätt att leta upp i pappersversionen av tidskriften eller uppslagsverket, eller från en dator på en institution som betalar för tillgång till källan (exempelvis universitetsbibliotek). Källor som kräver inloggning kan märkas upp med mallen {{inloggning krävs}}
.
Hänvisningsapparaten utformas för att fungera så smidigt som möjligt när artiklar ändras med tiden. Uttryck som "ibid" (som hänvisar till källhänvisningar som för tillfället är placerade ovanför) används inte, eftersom en sådan hänvisning till något tidigare i texten blir omöjlig att tyda om meningar och textstycken i framtiden skulle komma att byta plats.
Kommentarnoter (även kallade anmärkningar) är en särskild kategori av not som är skilda från vanliga källnoter. Kommentarnoter skapas med särskilda mallar och skapar en separat uppsättning med noter i en artikel.
Kommentarnoter kan användas för att skilja på kommentarer eller förklaringar i notform från noter med enbart källhänvisningar. Det kan t.ex. vara ett resonemang kring motstridiga källuppgifter, hänvisningar till andra delar av artikeln.
Kommentarnoter kan skapas med {{Anmärkning}}
. Då placeras {{Anmärkning|Här är kommentaren.}}
direkt efter den text som kommenteras. I anslutning till källförteckningen placeras en underrubrik "Kommentarer" (alternativt "Anmärkningar") och under rubriken läggs mallen {{Anmärkningslista}}
. Resultatet blir då att kommentarnoten markeras i brödtexten med en bokstav (inte siffra) inom hakparentes, och kommentarerna samlas automatiskt under sin egen rubrik.
En "död länk" är en länk till en extern webbsida som av olika anledningar inte fungerar. Exempelvis kan det bero på att den hänvisade sidan ligger nere, eller att länken är felformaterad. Döda länkar ska inte tas bort utan vidare eftersom de kan innehålla värdefull information som möjligen kan återställas. Lägg till mallen {{död länk}}
efter en död länk.
Användare kan lägga till en kod i sina personliga skript för att få en funktion där referensen visar sig när man svävar med muspekaren över noten. På detta sätt slipper man gå neråt på sidan för att läsa referensen.