Kelvin

I dagens värld har Kelvin blivit ett ämne av stor relevans och intresse för en mängd olika människor. Från dess påverkan på samhället till dess implikationer på branschen är Kelvin ett ämne som fortsätter att generera debatt och reflektion. När studier och forskning fortsätter att avslöja nya aspekter av Kelvin, blir dess betydelse i våra dagliga liv uppenbar. I den här artikeln kommer vi att utforska olika aspekter relaterade till Kelvin och dess inflytande inom olika områden, i syfte att bättre förstå dess omfattning och innebörd idag.

Kelvin
En termometer med skalor i både kelvin och grader Celsius.
Enhetsinformation
EnhetssymbolK[1][2][3]
Fysikalisk storhetabsolut temperatur[2][3]
färgtemperatur
daggpunkt
Curiepunkten
Debye temperature
Fermi temperature
Néel-temperatur
superconduction transition temperature
StorhetssymbolT
MåttsystemSI-systemet
Uppkallad efterWilliam Thomson Kelvin
Redigera Wikidata

Kelvin (K) är SI-enheten för temperatur.

Enheten är uppkallad efter den brittiske fysikern William Thomson (1824–1907), adlad Lord Kelvin.[4]

Beskrivning

1 K definieras utifrån Boltzmanns konstant som (definitionsmässigt) har värdet 1,380 649×10−23 J/K. Kelvinskalans nollpunkt är den absoluta nollpunkten. Enheten kelvin är vanligast förekommande i tekniska och vetenskapliga sammanhang.

Celsiusskalan har kalibrerats så att mätvärden i grader Celsius är exakt 273,15 mindre än motsvarande mätvärden i kelvin. Skalstegen är exakt lika stora; en ökning i temperaturen med 1 kelvin är samma sak som en ökning med 1 °C. Sambandet mellan de två skalorna lyder:

  • T = T − 273,15

Till skillnad från vad som gäller för enheterna Celsius och Fahrenheit använder man inte gradtecken (°) eller grader tillsammans med K eller kelvin. Enheten kelvin skrivs med gemener, medan förkortningen är en versal, K.[5]

Konvertering mellan temperaturenheterna

Kelvin


Grad Celsius


Grad Fahrenheit


Rankine


Rømerskalan


Newtonskalan


Delisleskalan


Grad Réaumur

Se även

Referenser

  1. ^ Ontology of units of Measure (OM) 1.8, läs online, läs online och läs online.
  2. ^ ”6.5.2”, Quantities and units—Part 1: General, första utgåvan, Internationella standardiseringsorganisationen, 15 november 2009, s. 17.
  3. ^ SI A concise summary of the International System of Units, SI, 2019, läs online och läs online.
  4. ^ Grauls, Marcel; Swahn, Jan-Öjvind (2002). Bintje och Kalasjnikov : personerna bakom orden  : en uppslagsbok (Ny utg). Bromma: Ordalaget. Libris 8418652. ISBN 9189086376 . Sid. 164-165.
  5. ^ Göran Grimvall (2018). ”SI och Sverige”. Fysikaktuellt (3): sid. 15. http://www.fysikersamfundet.se/wp-content/uploads/Fysikaktuellt3-18_Webb.pdf. Läst 17 januari 2019. 

Externa länkar