Saul Perlmutter

För närvarande har Saul Perlmutter fått stor relevans inom olika områden, vilket genererar en betydande påverkan på samhället. Sedan dess uppkomst har Saul Perlmutter väckt många debatter och reflektioner, och blivit ett ämne av intresse för akademiker, yrkesverksamma och allmänheten. Dess inflytande sträcker sig från kulturella och ekonomiska till politiska och miljömässiga aspekter, vilket visar dess betydelse idag. I den här artikeln kommer vi att analysera effekten av Saul Perlmutter och dess roll i att forma olika scenarier, i syfte att bättre förstå dess relevans idag.

Saul Perlmutter Nobelpristagare i fysik 2011
Saul Perlmutter vid presskonferensen om Nobelpriset i fysik på Kungliga Vetenskapsakademien 2011.
Saul Perlmutter vid presskonferensen om Nobelpriset i fysik på Kungliga Vetenskapsakademien 2011.
Saul Perlmutter vid presskonferensen om Nobelpriset i fysik på Kungliga Vetenskapsakademien 2011.
Född22 september 1959
Champaign-Urbana, Illinois, USA
Nationalitetamerikan
ForskningsområdeAstrofysik
InstitutionerHarvard
University of California, Berkeley
Lawrence Berkeley National Laboratory
ORCID0000-0002-4436-4661
Nämnvärda priserNobelpriset i fysik (2011)

Saul Perlmutter, född 22 september 1959 i Champaign-Urbana, Illinois, är en amerikansk astrofysiker vid Lawrence Berkeley National Laboratory. Han är känd för att ha lett Supernova Cosmology Project, ett av de två forskarlag som 1998 samtidigt hittade belägg för att universums expansion verkade accelerera.[1] Denna upptäckt gav upphov till hypotesen om mörk energi. För denna upptäckt tilldelades han, tillsammans med Brian Schmidt och Adam Riess, Nobelpriset i fysik 2011.[2]

Perlmutter studerade vid Harvard, där han avlade examen 1981. Han är professor vid University of California, Berkeley (1986) och medlem i American Academy of Arts and Sciences.

Se även

Källor

  1. ^ S. Perlmutter et al. (The Supernova Cosmology Project) (14 april 1999). ”Measurements of Omega and Lambda from 42 high redshift supernovae” (subscription required). Astrophysical J. "517": ss. 565–86. doi:10.1086/307221. http://www.arxiv.org/abs/astro-ph/9812133. 
  2. ^ ”Kungliga Vetenskapsakademiens pressmeddelande”. KVA. 4 oktober 2011. https://www.kva.se/sv/pressrum/pressmeddelanden/nobelpriset-i-fysik-2011. Läst 27 november 2018. 

Externa länkar

Auktoritetsdata