Numera är Jean Baptiste Perrin ett ämne som väcker stort intresse och debatt i dagens samhälle. Dess relevans och genomslagskraft är uppenbar inom olika områden, från politik till människors vardag. Det har blivit en nyckelpunkt på den offentliga agendan och driver diskussioner och handlingar i jakten på lösningar. Jean Baptiste Perrin har fångat både experters och medborgares uppmärksamhet, och har motiverat forskning, demonstrationer och betydande förändringar i hur människor uppfattar och agerar i denna fråga. I den här artikeln kommer vi att utforska på ett detaljerat och objektivt sätt de olika perspektiven och aspekterna relaterade till Jean Baptiste Perrin, för att erbjuda en heltäckande och berikande vision om dess betydelse i vårt samhälle.
Jean Baptiste Perrin ![]() | |
![]() | |
Född | 30 september 1870 Lille, Frankrike |
---|---|
Död | 17 april 1942 (71 år) New York, USA |
Begravd | Panthéon kartor |
Medborgare i | Frankrike |
Utbildad vid | Universitetet i Paris École normale supérieure Lycée Janson de Sailly ![]() |
Sysselsättning | Fysiker, kemist, kompositör, universitetslärare, teoretisk fysiker |
Befattning | |
Ordförande (1929–1929) Ordförande (1936–1936) | |
Arbetsgivare | École normale supérieure Universitetet i Paris |
Maka | Henriette Perrin-Duportal |
Barn | Aline Lapicque (f. 1899) Francis Perrin (f. 1901 och 1901) |
Utmärkelser | |
Vallauripriset (1907) Matteuccimedaljen (1911) Henri de Parville-priset (1913) La Caze-priset från Académie des sciences (1914) Utländsk ledamot av Royal Society (1918) Kommendör av Leopolds II:s orden (1926) Kommendör av Hederslegionen (1926) Nobelpriset i fysik (1926) Société d'Encouragement au Progrès stora guldmedalj (1938) | |
Namnteckning | |
![]() | |
Redigera Wikidata |
Jean Baptiste Perrin, född 30 september 1870 i Lille, död 17 april 1942 i New York, var en fransk fysiker som fick Nobelpriset i fysik 1926 för sitt arbete med att visa att materien består av atomer. Han var far till fysikern Francis Perrin.
Perrins gradualavhandling Sur les rayons cathodiques et les rayons X (1897) lämnade bland annat det experimentella beviset för att katodstrålarna medför negativ elektrisk laddning. I ett senare arbete Recherches sur le mouvement brownien et la détermination des poids absolus des molécules (1908) bestämde han ur ultramikroskopiska studier av den brownska rörelsen värden på molekylernas massa och antal, som stod i god överensstämmelse med dem, som på fullkomligt olika vägar erhållits av andra forskare. Detta var en experimentell bekräftelse av Einsteins teori om brownsk rörelse. Perrin uppfann sedimentationsjämviktsmetoden.
Perrin invaldes som ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien 1922. År 1907 fick han med Augusto Righi dela Turinakademiens stora Vallauripris.
Asteroiden 8116 Jeanperrin är uppkallad efter honom.
|