I dagens värld är Charles Édouard Guillaume ett relevant ämne som väcker intresse hos många människor inom olika områden. Från politik till vetenskap, kultur och teknik har Charles Édouard Guillaume blivit ett ämne för ständig diskussion som genererar motstridiga åsikter och passionerade debatter. Genom historien har Charles Édouard Guillaume varit föremål för flera studier, forskning och analyser som har försökt dechiffrera dess komplexitet och dess konsekvenser för samhället. I den här artikeln kommer vi att utforska olika perspektiv på Charles Édouard Guillaume och dess inverkan på världen idag.
Charles Édouard Guillaume ![]() | |
![]() | |
Född | 15 februari 1861 Fleurier, Schweiz |
---|---|
Död | 13 juni 1938 (77 år) Sèvres, Frankrike |
Begravd | Fleuriers begravningsplats |
Medborgare i | Schweiz och Frankrike |
Utbildad vid | ETH Zürich Zürichs universitet ![]() |
Sysselsättning | Fysiker, forskare |
Befattning | |
Direktör (1915–1936) | |
Arbetsgivare | Internationella byrån för mått och vikt |
Maka | A.M. Taufflieb |
Utmärkelser | |
Officer av Hederslegionen (1908) John Scott-medaljen (1914) Nobelpriset i fysik (1920) Guthrieföreläsning (1920) Dennis Gabor Medal and Prize (1928) Hedersdoktor vid Sorbonne (1934) Storofficer av Hederslegionen (1937) | |
Redigera Wikidata |
Charles Édouard Guillaume, född i Fleurier 15 februari 1861, död i Sèvres 13 maj 1938, var en schweizisk-fransk fysiker som mottog Nobelpriset i fysik 1920 för sin forskning på nickellegeringar.
Guillaume blev 1915 föreståndare för Bureau international des poids et mesures. Han har utfört flera undersökningar över precisionsmätning av temperatur och tid. För sina undersökningar över anomalierna vid legeringar mellan nickel och järn, särskilt upptäckten av det märkliga nickelstålet invar, vars värmeutvidgning är ytterst liten, erhöll Guillaume 1920 års nobelpris i fysik.
Guillaume invaldes 1919 som utländsk ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien med ledamotsnummer 671.
|