Riksdagen 1600
I dagens värld har Riksdagen 1600 blivit ett ämne av stor relevans och intresse för ett brett spektrum av människor. Från forskare och experter inom området, till allmänheten, har Riksdagen 1600 fångat allas uppmärksamhet och genererat intensiv debatt och diskussion inom olika områden. Med en fascinerande historia och evolution har Riksdagen 1600 påverkat olika aspekter av samhället, kulturen och det dagliga livet. I den här artikeln kommer vi att utforska de många aspekterna av Riksdagen 1600, och analysera dess inverkan, implikationer och betydelse i den samtida världen.
 Riksdagen 1600 | |||
| Ståndsriksdag | |||
| Linköping | |||
| Riksdagens varaktighet | |||
|---|---|---|---|
| 24 februari 1600–19 mars 1600 (24 dagar) | |||
| |||
| Redigera Wikidata | |||
Riksdagen 1600 hölls i Linköping.
Enligt beslut på riksdagen 1599 i Stockholm kallades till riksdag i Linköping i början av mars 1600. Här skulle domarna falla mot rådsherrarna Gustav Banér, Sten Banér, Hogenskild Bielke, Claes Bielke, Ture Bielke, Bengt Falk, Krister Klasson Horn, Axel Jönsson Kurck, Axel Stensson (Leijonhufvud), Jöran Knutsson Posse, Erik Larsson Sparre, Karl Stenbock och Arvid Eriksson Stålarm. I Linköping tillsattes en domstol bestående av 153 personer, varav 38 adelsmän, 24 krigsbefäl till häst, 20 krigsbefälet till fots, 24 borgare, 23 fogdar och 24 bönder. Domstolens första sittning ägde rum den 3 mars.
Resultatet blev att fem av de anklagade avrättades i Linköpings blodbad den 20 mars.
Referenser
- Starbäck, Carl Georg; Bäckström, Per Olof (1885). Berättelser ur svenska historien. Bd 3, Gustaf Wasa och hans söner. Stockholm: Beijer. sid. 570–576.
